Fakta: Viktiga EU-datum under hösten

2-3 september: Utrikesministrarna håller informellt möte i Slovakien, bland annat för att diskutera relationen till Turkiet.

14 september: EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker håller sitt årliga tal om "läget i unionen".

16 september: Ledarna för alla EU-länder utom Storbritannien samlas i Bratislava för att diskutera framtidens samarbete.

22-23 september: Handelsministrarna möts i Slovakien, bland annat för att diskutera läget i TTIP-förhandlingarna.

2 oktober: Ungern folkomröstar om EU:s asylpolitik.

13-14 oktober: Justitie- och inrikesministrarna möts i Bryssel för att diskutera flyktingläget.

20-21 oktober: Ordinarie toppmöte i Bryssel för samtliga stats- och regeringschefer.

8 november: Presidentval i USA.

Fakta: Ordförandeländer i EU

Sedan Storbritannien folkomröstat för att lämna EU har landet bett om att få slippa sitt planerade ordförandeskap i EU nästa år. I stället ser de kommande årens ordförandelista ut så här:

2016: Slovakien (höst).

2017: Malta (vår) och Estland (höst).

2018: Bulgarien (vår) och Österrike (höst).

2019: Rumänien (vår) och Finland (höst).

2020: Kroatien (vår) och Tyskland (höst).

Nästa svenska ordförandeskap är satt till våren 2023.

Tisdagen blev något av en terminsstart i Bryssel där EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll lunchmöte med permanente rådsordföranden Donald Tusk, innan han sedan tog med sig hela kommissionen till badorten Knokke för ett soligt eftermiddagsmöte vid Engelska kanalen.

Juncker och Tusk har en intensiv start på höstterminen framför sig. Den 14 september ska Juncker lägga fram sin syn på EU:s utveckling i sitt årliga tal till EU-parlamentet om "läget i unionen".

Två dagar senare samlar Tusk samtliga stats- och regeringschefer utom Storbritanniens till toppmöte i Bratislava för att diskutera hur unionen ska se ut när britterna väl genomför sitt utträde.

Oenighet

Om vad som ska göras är dock oenigheten stor. Tyskland och Frankrike vill gärna förstärka samarbetet ytterligare, inte minst i eurozonen, i hopp om att bättre effektivitet ska öka stödet för EU. Men att göra fler beslut överstatliga gillas inte alls i Öst- och Nordeuropa, där länderna värnar hårt om sitt självbestämmande.

Östeuropa säger även blankt nej till tanken på att fördela asylsökande jämbördigt mellan medlemsländerna och vill heller inte gå med på några förändringar som minskar möjligheten för landets medborgare att konkurrera med sina låga löner på arbetsmarknaden i nord och väst.

Östländerna sitter med trumf på hand, i god vetskap om att enighet krävs för att göra några förändringar. Samtidigt gynnas även EU-skeptikerna då dödläget tydligt visar hur svårt det är för EU att göra någonting, om inte medlemsländerna drar åt samma håll.

Oklart om brexit

Vad gäller brexit råder fortsatt stilla väntan på att Storbritannien ska dra igång processen och verkligen be om utträde.

Allehanda förslag ramlar under tiden in om hur samarbetet med EU skulle kunna fungera framöver – senast från tankesmedjan Bruegel, som i måndags föreslog ett "kontinentalt partnerskap" där även exempelvis Norge och Turkiet kan sitta med och ha insyn – men inte beslutanderätt – över EU:s beslut.