Fakta: Ensamkommande i Sverige

Regeringen räknar med att 45 000 ensamkommande unga omfattas av det nya systemet nästa år. Siffran omfattar även de som har fyllt 18 år och som fått uppehållstillstånd. De statliga ersättningarna gäller fram till personen fyller 21 år.

För år 2018 är siffran 65 500. Beräkningen bygger dock på Migrationsverkets prognoser över asylsökande från februari. De har skrivits ned sedan dess.

Antalet ensamkommande unga och barn har ökat kraftigt de senaste åren. År 2005 sökte knappt 400 asyl. År 2014 var siffran drygt 7 000 och förra året över 35 000.

I år beräknas mottagandet av ensamkommande kosta cirka 28 miljarder kronor.

Förslaget har varit ute på remiss och har fått bred kritik, av borgerligt styrda kommuner såväl som av rödgröna storstäder som Malmö, Göteborg och Stockholm. Det nya systemet skulle införas den 1 januari 2017, enligt regeringens ursprungliga förslag. Nu skjuter regeringen det ett halvår framåt, till den 1 juli.

Det senare införandet kostar, enligt finansministern, statskassan drygt fyra miljarder i engångskostnad. Men från 2018 ska det nya systemet sänka kostnaderna med cirka sju miljarder.

I år beräknas mottagandet av ensamkommande gå på 28 miljarder.

– Det system vi har i dag saknar helt kostnadskontroll, vilket är orimligt. Den här regeringen är vaksam med skattebetalarnas pengar, så därför måste vi ha en kostnadskontroll, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

– Förra året kom 35 000 ensamkommande barn, En dramatisk ökning. Sverige tog emot 40 procent av de ensamkommande barn som kom till EU. säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Omställningsstöd

För att underlätta kommunernas omställning avsätter regeringen 40 miljoner kronor per år i en fond för 2017 och 2018, som kommunerna ska kunna söka pengar ur. Många kommuner sitter fast i dyra fleråriga avtal för HVB-hem som inte kan sägas upp omgående.

Filipstad, med 10 500 invånare, har ansvar för cirka 120 ensamkommande. Många av dessa är placerade i familjehem. Regeringen anser att många ska föras från dyrare boenden till så kallade stödboenden. Men sådana existerar knappt ännu.

– Enligt vår socialtjänst kommer det att ta tid att flytta på dem, och det blir en väldig överkostnad. När man ser att regeringen anslår 40 miljoner kronor per år för att underlätta omställningen är det en förfärligt liten summa. Även med en nolla till hade de fått problem att få pengarna att räcka. De 40 miljonerna hade vi behövt själva i Filipstad, säger kommunalrådet Per Gruvberger (S).

Christian Sonesson, kommunalråd (M) i Staffanstorp, säger:

– Problemet med det nya särskilda boendet är att den formen inte existerar i dag. Var köper man den, när den inte finns än?

Förutsätter dialog

Ordförande i Sveriges kommuner och landsting (SKL), Lena Micko (S), är inte helt nöjd. Det är bra att införandet skjuts upp, ja:

– Men jag förutsätter att vi har en fortsatt dialog med regeringen vad gäller ersättningsnivåerna, säger Micko.

Regeringen vill med det nya systemet förenkla regelverket för ersättningar, minska den administrativa bördan, men framförallt spara in på kostnaderna.