Fakta: Sunni mot shia i regionen

I en rad länder står sunni- mot shiamuslimer, inte sällan uppbackade av Saudiarabien och Iran. Några aktuella exempel:

Jemen. Saudiarabien och dess allierade stöder den sunnitiska regeringen i dess krig mot de shiamuslimska, Iranstödda så kallade Huthirebellerna.

Syrien. Iran stöder president Bashar al-Assad, vars alawitiska tro kan ses som en gren inom shia, medan Saudiarabien stöder sunnitiska rebeller.

Libanon. Iran är lierat med den shiitiska Hizbollahrörelsen som även stöder president al-Assad i Syrienkriget.

Bahrain. Saudiarabien stödjer den sunnitiska kungafamiljen i den annars shiadominerade småstaten vid Persiska viken. Under den arabiska våren slogs ett shiauppror ner i Bahrain med hjälp av saudisk militär.

Irak. Efter sunniten Saddam Hussein, som förde krig mot Iran på 1980-talet, har den shiadominerade regeringen i Bagdad närmat sig Iran.

Fakta: En historisk splittring

Det finns två huvudinriktningar inom islam, sunni och shia.

85–90 procent av alla muslimer är sunniter, men i Irak, Iran, Bahrain och Azerbajdzjan är shiamuslimerna i majoritet.

Klyftan mellan dem går ända tillbaka till generationerna efter profeten på 600-talet enligt kristen tideräkning. Shiamuslimer anser att ättlingar till Ali och Fatima, profeten Muhammeds dotter, borde leda världens muslimer.

Shia- och sunnimuslimer vördar alla Koranen, men traditioner och rättstillämpning kan skilja sig markant. Martyrskapet har starkare ställning bland shiamuslimer.

I Iran är shiaislam statsreligion sedan revolutionen 1979. I Irak har shiamuslimer till följd av Saddam Husseins fall fått politisk makt.

– Vi hoppades att en diplomatisk lösning kunde nås om krisen i Syrien de närmaste månaderna. Glöm det. Vi hoppades på en diplomatisk lösning i Jemen. Glöm det.

Fawaz Gerges, Mellanösternchef vid London School of Economics, säger till CNN vad många internationella bedömare nu befarar blir följden av konflikten mellan Iran och Saudiarabien. Medan få tror på direkt krig mellan regionens jättar väntas den väpnade kampen via ombud i länder som Syrien och Jemen bli ännu hårdare – just när ett visst hopp om motsatsen hade väckts.

Bryter med Iran

Saudiarabien avrättade i lördags 43 påstådda al-Qaida-terrorister och fyra personer från den shiamuslimska minoriteten, bland dem den religiöse ledaren och regimkritikern Nimr al-Nimr. I det shiadominerade Iran angrep en folkmassa den saudiska ambassaden i Teheran. Enligt uppgift till al-Jazira ignorerade Irans UD händelsen. Saudiarabien, Bahrain och Sudan har nu brutit de diplomatiska förbindelserna med Teheran. Saudiarabien stoppade på måndagen också allt flyg och all handel med Iran och nekar dess medborgare inresa, förutom under vallfärden till Mecka.

Saudierna var skeptiska till västvärldens närmande till Iran om dess kärntekniska program. Landets förre kung Abdullah ska ha försökt få Washington att bomba rivalen, och USA sade sig 2011 ha avslöjat iranska mordplaner på den saudiske ambassadören där. Att Iran och Saudiarabien står på motsatta sidor via ombud i krigen i Syrien och Jemen har inte gjort relationerna bättre. Inte heller att 464 iranska pilgrimer trampades ihjäl utanför Mecka i fjol.

Svårt balansera

Men i november lyckades USA få länderna runt samma bord i samtal om Syrien.

– Den extremt laddade atmosfären innebär att USA:s regeringsföreträdare kan få det ännu svårare att balansera de långvariga politiska och säkerhetsmässiga banden till Saudiarabien med sin diplomatiska öppning gentemot Iran, säger Kristian Coates Ulrichsen, Mellanösternexpert vid flera tunga tankesmedjor, till Financial Times.

Kung Salman rapporteras utmanas inom familjen. Avrättningarna kan i det ljuset ses som ett tecken på handlingskraft när landets budgetunderskott skenar, oljepris är lågt och flera impopulära ekonomiska regeringsbeslut har fattats. Priset kan dessutom sjunka mer när sanktioner mot Iran väntas hävas snart och dess olja når världsmarknaden.

Hemma sänder avrättningarna också budskapet från det saudiska kungahuset att utmaningar inte tolereras från sunniextrema jihadister och shiamuslimer som anser sig förtryckta. Åtgärden kan sägas vara ett led i huset Sauds kamp för sin överlevnad – om den inte i stället väcker större protester.