Bakgrund: Straff för mord

Före reformen i juli 2009 hade straffskalan för mord bara två positioner, fängelse i tio år eller på livstid.

2006 infördes lagen om omvandling av fängelse på livstid. Enligt den kan ett livstidsstraff omvandlas till ett tidsbestämt straff på lägst 18 år.

I intervallet mellan fängelse i tio respektive 18 år var det helt tomt på straffskalan till och med lagändringen 2009, som gav möjlighet att döma ut olika längd på straffet beroende på mordets svårighetsgrad.

I en vägledande dom 2013 slog Högsta domstolen fast att normalstraffet för mord skulle vara tolv års fängelse, tio om det fanns förmildrande omständigheter.

16 års fängelse skulle utdömas i fall då de sammantagna omständigheterna talade för ett högre straff.

18 års fängelse skulle förbehållas fall då omständigheterna var mycket försvårande.

Livstids fängelse skulle tillämpas endast i undantagsfall, då omständigheterna var synnerligen försvårande, exempelvis när någon mördat flera personer.

I och med lagändringen 2014 ville politikerna skärpa straffet för mord så att livstid skulle dömas ut i majoriteten av fallen.

Källa: Högsta domstolen

Fler mördare skulle dömas till livstidsfängelse tyckte politikerna. Men i praktiken fick deras lagändring ingen effekt. I en dom från Högsta domstolen (HD) för drygt en månad sedan konstaterade man att lagändringen som trädde i kraft 1 juli 2014 formulerades på ett sådant sätt att den i praktiken inte medför någon skärpning.

Det prejudicerande fallet gäller en man i Sala som i hovrätten dömdes till 18 års fängelse för mord. I HD-domen sänktes straffet till 16 års fängelse. Men två av de fem justitieråden ville gå på hovrättens linje.

Nu kräver Riksåklagaren (RÅ) att HD ännu en gång prövar hur straffet för mord ska bestämmas. RÅ vill att alla 16 domare medverkar i beslutet, något som är ovanligt men kan ske i speciella fall, enligt ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten.

Hur lagändringen från 2014 ska tolkas har stor principiell betydelse både för hur domstolar ska döma och för hur nya lagar ska formuleras, därav det ovanliga kravet.

Justitieminister Morgan Johansson (S) har tidigare flaggat för att lagändringen skulle ses över och att en utredning skulle tillsättas under våren.