Fler mördare skulle dömas till livstidsfängelse tyckte politikerna. Men i praktiken fick deras lagändring ingen effekt. I en dom från Högsta domstolen (HD) för drygt en månad sedan konstaterade man att lagändringen som trädde i kraft 1 juli 2014 formulerades på ett sådant sätt att den i praktiken inte medför någon skärpning.

Det prejudicerande fallet gäller en man i Sala som i hovrätten dömdes till 18 års fängelse för mord. I HD-domen sänktes straffet till 16 års fängelse. Men två av de fem justitieråden ville gå på hovrättens linje.

Nu kräver Riksåklagaren (RÅ) att HD ännu en gång prövar hur straffet för mord ska bestämmas. RÅ vill att alla 16 domare medverkar i beslutet, något som är ovanligt men kan ske i speciella fall, enligt ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten.

Hur lagändringen från 2014 ska tolkas har stor principiell betydelse både för hur domstolar ska döma och för hur nya lagar ska formuleras, därav det ovanliga kravet.

Justitieminister Morgan Johansson (S) har tidigare flaggat för att lagändringen skulle ses över och att en utredning skulle tillsättas under våren.