Fakta: Inbördeskriget i Colombia

De marxistiska gerillarörelserna Colombias revolutionära väpnade styrkor (Farc) och Nationella befrielsearmén (ELN) bildades 1964 efter att vänstern utestängts från det politiska systemet.

Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och drogkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Omkring 260 000 människor beräknas ha dött och nästan sju miljoner har blivit internflyktingar.

Fredssamtalen mellan regeringen och landets största gerillagrupp Farc påbörjades i november 2012. Förhandlingar mellan ELN och Colombias regering inleddes i mars i år.

Källa: Utrikespolitiska institutet, Folke Bernadotteakademin, AFP

Colombias president Juan Manuel Santos och Farcledaren Timoleón Jiménez deltog i den historiska ceremonin i Kubas huvudstad Havanna på torsdagen. Ceremonin bevittnades av Kubas president Raúl Castro och internationella ledare.

Avtalet innebär "ett bilateralt vapenstillestånd, slut på fientligheterna och slutgiltig nedläggning av vapnen", enligt en text den kubanske medlaren Rodolfo Benitez läste upp. Det träder i kraft efter att en bredare fredsuppgörelse ingåtts om några veckor.

Vapen ska överlämnas

Överenskommelsen blev klar efter tre års förhandlingar.

Enligt avtalet ska Farcmedlemmar överlämna sina vapen till FN-övervakare inom sex månader. De kommer att samlas i säkerhetszoner för en demobiliseringsprocess. Farcgerillan uppskattas ha cirka 7 000 medlemmar.

Bägge parter är överens om att regeringen ska vidta åtgärder mot kriminella organisationer som sägs underblåsa konflikten.

Garantier om inkludering

Många colombianer har aldrig upplevt fred, hundratusentals har dött till följd av inbördeskriget och miljoner har tvingats lämna sina hem. Nu väntar nya – och förhoppningsvis ljusare – tider.

Juan Manuel Santos twittrade nyligen: "Vi jobbar för fred i Colombia, en dröm som börjar bli verklighet".

– För oss som har följt det här i många år är det en fantastisk nyhet, säger Stefan Åström, projektledare vid den fredsfrämjande myndigheten Folke Bernadotteakademin, som har varit rådgivare till den colombianska regeringssidan sedan hösten 2013.

Han säger att det fortfarande inte är känt vad parterna har kommit överens om, men att regeringen förmodligen har tvingats ge garantier för att Farc ska få delta i det politiska systemet, efter att ledningen i huvudstaden Bogotá slutligen har insett att kriget inte går att vinna militärt.

Regeringen har övertaget

Farc har samtidigt förstått att landet är krigstrött, att vänstergerillan inte har samma folkliga stöd som tidigare och att styrkeförhållandena har skiftat till regeringens fördel under de senaste 10–15 åren, förklarar Stefan Åström.

– Säkerhetsaktörerna har fått väldigt mycket resurser. Nu finns möjlighet att lägga dem på annan utveckling, som utbildning och infrastruktur. Det är också det som Farc ser, att om man får slut på kriget kan man få till en förbättrad utveckling.