När man tar del av svensk rapportering från de amerikanska primärvalen får man ofta känslan av att snart kanske skamstocken återinförs på torg och andra öppna platser i USA:s städer. Häxor kommer att brännas och otrogna kvinnor stenas. För det sägs att den amerikanska "kristna högern" har en avgörande politisk makt i USA – åtminstone när det gäller vem som ska bli republikanernas presidentkandidat. En del journalister får det att låta som om det kunde jämföras med om Sverigedemokraterna i framtiden får en vågmästarroll i riksdagen (efter det att Helge Fossmo efter sin frigivning inträtt i partiet och blivit dess ledare.)

"Kristen höger". Visst låter det läskigt! Det vi kallar frikyrkor i Sverige spelar förvisso en viktig roll i USA:s politik; under 1930-talet till början på 1970-talet var det vad som brukar kallas de liberala kristna lutheranerna som hade makten och där fanns både demokrater som Roosevelt och republikaner som Eisenhower. På andra änden av den politiska skalan finns skojarna som Jerry Falwell och Pat Robertson och den där sortens tokskallar som säger att tsunamin var Guds sätt att straffa Sverige för att vi får Sodom och Gomorra att påminna om en bridgeafton för seniorer i Söderköping. Och mellan dessa två grupper finns den stora gruppen frikyrkliga i USA, de som utgör mer än 70 procent och som brukar kallas "evangelicals", och det är de som har politisk makt. De är många och de är aktiva.

Visst är de flesta av dem mot abort. De flesta av dem är också mot att homosexuella ska kunna vigas i kyrkan (vilket dock inte innebär att de anser att det är något fel på att vara homosexuell). Men dessa människor är jordens salt – för de är våra dagars bärare av en lång upprorisk tradition mot det bestående och överheten. I deras led fanns William Wilberforce och John Brown som kämpade för de svarta slavarnas frigörelse. De amerikanska frikyrkorn ledde också solidaritetsarbetet med alla de små folk som förtrycktes under det ottomanska väldet, de kämpade för kvinnans frigörelse och lika rättigheter, de slogs mot änkebränning i Indien och mot snörandet av kvinnofötter i Kina.

I dag förs denna tradition vidare av alla de amerikanska väckelsekristna som tillhör de ledande krafterna i kriget mot trafficking och tiotusentals amerikanska frikyrkliga aktivister arbetar i USA eller i Afrika med att hjälpa HIV-smittade och för att förhindra AIDS utbredning. När svensk vänster ska bidra till en bättre värld så ordnar de ett seminarium. När amerikanska frikyrkor vill bidra till en bättre värld så bygger de sjukhus i Rwanda och ordnar mediciner till Darfur. Vi som i Marx anda anser att det viktiga inte är att förklara världen, utan att förändra den tror nog att världen blir litet bättre om den så kallade "kristna högern" får mer att säga till om.


+
"There will be blood" – en underbar, på något sätt blodfylld, köttig film om det som får världen att snurra.

Atonement – en trist, på något sätt mager och anemisk film som inte fattar vad som får människor att ticka.