Fakta: Det har man begärt

Det som Lexbase i januari begärt ut från Åklagarmyndigheten är:

Kontaktförbud: en person har förbjudits att ha kontakt med en annan person.

Strafförelägganden: En form av "förenklad dom" som kan utfärdas av åklagare vid mindre allvarliga brott där påföljden är mindre allvarlig. Den misstänkte erkänner brottet och godkänner i normalfallet böter och slipper på så sätt åtal och rättegång.

Åtalsunderlåtelser: Åklagaren anser att en person är skyldig till brott men väljer att inte väcka åtal. Åtgärden används ofta när en person begått många brott och det blir onödigt att åtala för de mindre allvarliga brotten eftersom straffpåföljden ändå inte påverkas.

Källa: Åklagarmyndigheten

Fakta: Behöver inte ta bort information

Såväl privatpersoner som företag, organisationer och myndigheter kan ansöka om utgivningsbevis hos Myndigheten för radio och tv.

Ett utgivningsbevis ger samma grundlagsskydd för yttrandefriheten som massmedieföretag har när det gäller publiceringar på internet.

Utgivningsbevisen är giltiga i tio år och kan därefter förnyas.

Den som vill att en sajt som har utgivningsbevis ska ta bort information får vända sig till företaget bakom webbplatsen. Datainspektionen kan inte göra något.

Företagen har rätt att publicera även personliga uppgifter och behöver inte ta bort dem.

Källor: Myndigheten för radio och tv, Datainspektionen

Lexbase hamnade i hetluften 2014 sedan bolaget lanserat en söktjänst på nätet där man kunde se om grannen förekommit i brottmål eller tvistemål. Bostadsadresser ur domar ritades ut som röda prickar på en karta. Den som betalade fick tillgång till hela domen.

Inte skyddade handlingar

Nu har Lexbase även begärt ut uppgifter som visar erkänd eller misstänkt brottslighet som inte slutat i domstol. Man har också begärt ut uppgifter om kontaktförbud. Totalt rör det sig om uppåt 400 000 beslut från Åklagarmyndigheten i form av allmänna handlingar utan sekretess.

Åklagarmyndigheten kan inte neka till att lämna ut uppgifterna.

– Vi kan inte heller göra någon prövning av om uppgifterna kommer att hanteras på ett bra sätt enligt personuppgiftslagen eftersom den inte gäller för Lexbase, säger Lars Werkström, rättschef vid Åklagarmyndigheten.

Anledningen är att Lexbase har ett så kallat utgivningsbevis och därmed omfattas av grundlagens yttrandefrihet.

Vill stoppa tjänsterna

Datainspektionen vill sätta stopp för företag som likt Lexbase lägger ut privata och känsliga uppgifter. Man har krävt en grundlagsändring, vilket kräver två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan.

– Datainspektionen är en myndighet som har att tillvarata den personliga integriteten. Det är inte så konstigt att de har en uppfattning som går stick i stäv med offentlighetsprincipen, säger Lexbase ordförande Magnus Gröndal till TT.

Gröndal tycker att Lexbase varit utsatt för ett mediedrev och att kritiken inte varit rättvis.

– För mig är det fundamentalt att offentlighetsprincipen som riktar sig till svenska folket ska vara tillgänglig för svenska folket, säger han.

Men de begärda uppgifterna från Åklagarmyndigheten kommer "tillsvidare inte att vara sökbara på konsumenttjänsten".

– Dels för att intresset kring alltför marginella brott inte är så stort, men sedan handlar det också om att göra vår företagstjänst attraktiv, säger Magnus Gröndal.

Lagstiftningen utreds

Frågan om skyddet för den personliga integriteten är tillräckligt när det gäller databaser med utgivningsbevis utreds av en parlamentariskt sammansatt kommitté. Resultatet av utredningen ska presenteras senast den 1 september.

Lexbase inställning är att man kör vidare så länge man går med vinst.

– Vi kan inte anpassa oss efter vad som eventuellt kommer att hända. Efterfrågan är ju jättestor, säger Magnus Gröndal.