Fakta: Nobelcentret

Ritningarna för Nobelcentret är resultatet av en internationell arkitekttävling där elva bidrag tävlade. Tävlingen startade sommaren 2013 och resultatet stod klart under våren 2014. Vinnare blev förslaget från David Chipperfield Architects Berlin.

Bland annat Stockholms stadsmuseum, Skönhetsrådet och Länsstyrelsen var starkt kritiska till bygget intill Nationalmuseet. Framför allt handlade kritiken om att byggnaden skulle påverka kulturhistoriska värden och stadsmiljön på ett negativt sätt och att byggnaden var för stor.

Vissa förändringar gjordes i förslaget till Nobelcentret efter kritiken. På ytan är de nuvarande ritningarna inte så olika det tidigare förslaget men byggnaden blir både kortare och lägre.

Kommunfullmäktige i Stockholms stad klubbade beslutet om bygget den 25 april 2016.

Planen är att bygget ska sättas igång under 2017.

Det mässingsglänsande projektet Nobel Center har mötts av protester. Och nu har även kungaparet gett sig in i den infekterade debatten om prestigebygget på Blasieholmen. I en intervju med DN ifrågasätter kungen och drottningen både utseende och placering av den planerade byggnaden.

– En bärande tanke när man utformade statschefsrollen som vi lever med nu var att medborgarna inte skulle få uppfattningen att statschefen hade en uppfattning om saker och ting som var omstridda bland befolkningen, säger Cecilia Åse, docent i statsvetenskap och författare till boken Monarkins makt.

"Olyckligt uttalande"

Avsikten när den nuvarande grundlagen utformades och antogs 1974 var att man ville värna uppfattningen om att statschefen och regeringen förde samma linje och att man var orolig att statschefen skulle uttala sig mot den förda politiken, menar hon.

– Det man egentligen menade var att om statschefen hade en annan uppfattning än regeringen så var det fel att säga den. Medborgarna fick inte ges intrycket att det fanns en åsiktsskillnad mellan regeringen och statschefen, säger Cecilia Åse.

Tanken när man utformade statschefsrollen var att det skulle vara en symbol som stod över politiska åsiktsskillnader och meningsskiljaktigheter, menar hon. Ämbetet skulle symbolisera det som förenar medborgarna.

– Ur det perspektivet skulle jag säga att det här var ett olyckligt uttalande. Framför allt är det olyckligt i den meningen att det kommer att användas av parterna i den här debatten för att argumentera för sin sak. Det går att använda som politisk ammunition i en fråga som redan är omstridd, säger hon.

Peter Althin, advokat samt tidigare riksdagsledamot för KD och ordförande i Republikanska föreningen, anser att det är alldeles självklart att kungen inte ska uttala sig i sådana här frågor.

– Det ligger inte i deras uppgift att uttala sig i en sådan här sak. De gör sig bäst när de inte uttalar sig. Kungar, prinsessor och hertigar kan vi ha, men de ska leva sitt eget liv och inte vara statschefer, säger han.

Hovet avfärdar kritik

Kungaparets öppna kritik mot Nobelbygget har redan blivit just politisk ammunition för motståndare till byggplanerna, som frossar i det kungliga stödet. Men hovet anser att kungen visst kan ha synpunkter.

– Det politiska beslutet är fattat och där är kungen inte delaktig. Däremot kan han ju precis som alla andra i ett demokratiskt samhälle tycka någonting om det här bygget, säger hovets informationschef Margareta Thorgren till Sveriges Radio.

Nobelhuset AB ansvarar för projektet vill inte kommentera kungaparets uttalanden i sak. Men enligt Nobelhusets vd Susanne Lindh påverkar det inte deras projektplan i dagsläget. Hon betonar att beslutet tagits i en demokratisk process och att det är Stockholm stad som bestämmer vad som ska ske på deras mark.

– Vi är nöjda med utformningen och med stadens beslut. Vi har Stockholm stads godkännande. Förändringar nu skulle innebära ett nytt projekt och att börja om processen från början. Det är inte det vi har i åtanke just nu, säger Susanne Lindh.