– Det kan alltså vara så att svenska elever har haft mycket stress i sitt lärande, och mindre möjligheter till ett fördjupat lärande och till möjligheter att utvecklas över tid.

Den statliga utredaren Helén Ängmo om att kursbetygen kan ha varit skadliga för svenska gymnasielevers lärande.

Fakta: Närmare 100 förslag

Gymnasieutredningen som Helén Ängmo lämnat till gymnasieminister Anna Ekström är mycket omfattande och innehåller närmare 100 olika förslag. Här är några av förslagen:

Ett mål om att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning ska föras in i skollagen. Gymnasiet ska dock inte bli formellt obligatoriskt.

Krav på mentor för alla elever, sammanhållna skoldagar med färre håltimmar och utökad undervisningstid.

Antalet inriktningar i de nationella programmen ska minskas.

Estetiskt ämne ska införas i alla nationella program.

Introduktionsprogrammen ska utvecklas för att bättre stödja övergången till nationella program.

Yrkesprogrammen ska ge grundläggande högskolebehörighet genom att kurserna som krävs för det ingår i programmens grundupplägg. Eleverna ska dock kunna välja bort kurserna om de vill.

Krav på kartläggning av kunskaper hos nyanlända som kommer till Sverige i gymnasieåldern för att ge dem bättre möjligheter.

Källa: "En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutredning" (SOU 2016:77)

Fakta: Kursbetyg och ämnesbetyg

Kursbetygen infördes i gymnasieskolan 1994. Ett ämne, exempelvis engelska eller matematik, kan bestå av flera kurser och eleverna får betyg i varje kurs. Alla kurser man läser under sin gymnasietid räknas in i slutbetyget.

Om kursbetygen byts ut mot ämnesbetyg skulle eleverna i stället få ett sammanvägt betyg i varje ämne.

Ämnesbetyg har fördelen att de speglar vad eleven kan vid ämnesstudiernas slut, inte bara efter en enskild kurs inom ett ämne.

Kursbetygen ersatte ämnesbetygen i gymnasieskolan 1994. Drygt 20 år senare beskrivs de av utredaren Helén Ängmo som potentiellt skadliga för svenska elevers lärande.

– De flesta andra länderna där vi har blickat ut har inte samma betoning som vi på tidiga och avgörande betyg i gymnasieskolan, säger hon efter att ha lämnat över sin mycket omfattande utredning till gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström i Rosenbad.

– Det kan alltså vara så att svenska elever har haft mycket stress i sitt lärande, och mindre möjligheter till ett fördjupat lärande och till möjligheter att utvecklas över tid, fortsätter Ängmo.

"Betydande potential"

När gymnasieutredningen tillsattes var betygen inte på agendan, men efter ett tilläggsdirektiv från Anna Ekströms företrädare Aida Hadzialic (S) i december förra året har möjligheterna att slopa kursbetygen och återinföra ämnesbetygen setts över.

– Jag bedömer att ämnesbetyg har en betydande potential att ge bättre förutsättningar för elevers lärande, för att reducera stress och underlätta lärarnas arbete, säger Helén Ängmo, till vardags Skolinspektionens generaldirektör.

Utredningen lämnar underlag för två alternativ till regeringen: ett där ämnesbetyg delvis införs och ett om en helt ämnesutformad gymnasieskola.

– Jag menar att det senare alternativet är att föredra, säger Helén Ängmo, men tillägger att det kan bli aktuellt först 2020 eller 2021.

Skynda långsamt

Gymnasieminister Anna Ekström är för ämnesbetyg men säger också att det är viktigt att skynda långsamt. Att återinföra ämnesbetygen innebär stora förändringar i kurs- och ämnesplaner.

– Är det så att vi kommer fram till att man bör göra en förändring, att det leder till bättre lärande för eleven, ja då ska man inte vara rädd för att göra det, säger Anna Ekström till TT.

– Men gymnasieskolan har precis som övriga skolformer varit utsatt för otroligt mycket förändringar under kort tid. Förändringarna tycker jag ska vara väl underbyggda och framtagna i gott samförstånd med lärare och elever.

Många är positiva

Både Moderaterna och Liberalerna välkomnar förslaget.

– Man föreslår ju att man ska utreda det vidare och det tror jag är klokt, säger Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall.

– Vi är för att diskutera en övergång till ämnesbetyg, säger Liberalernas ledare Jan Björklund.

Även Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund är på.

– Vi är klart positiva till idén att ta bort kursbetygen, som vi tycker stressar eleverna, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

– Sedan tycker vi att det borde gå fortare än 2020 eller 2021. Det finns ingen anledning att vänta.