– Man är ju aldrig ensam. Har vi en medvetslös man på 100 kilo som måste flyttas, då löser vi det, tjej som kille, ensamma eller tillsammans.

Linda Ljung, brandman i Lund, till dem som ifrågasätter om kvinnor kan vara tillräckligt fysiskt starka för att lösa alla brandmannayrkets uppgifter.

Fakta: Fyra procent kvinnor

Totalt hade Sverige den 1 januari 2015 4 912 heltidsanställda brandmän. Av dem var 185 kvinnor (3,8 procent).

Samtidigt hade Sverige 10 676 deltidsanställda brandmän. Av dem var 553 kvinnor (5,2 procent).

Räddningstjänsten Syd har under fem år arbetat med projektet En brandstation för alla, som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Målet har varit att skapa numerärt jämställda arbetslag på brandstationen i Lund, att förbättra ergonomin och att skapa en arbetsplats som är fri från kränkningar och särbehandling.

Räddningstjänsten Syd har 256 personer tillsvidareanställda som brandmän på heltid, varav 21 kvinnor (8,2 procent).

Källa: MSB och Räddningstjänsten Syd.

Helst skulle Linda Ljung slippa kallas "kvinnlig brandman". Hon är en brandman, helt enkelt. Att bryta ny mark, som hon gjorde 2002 som en av de första kvinnorna i yrket, är tufft.

– Gör du ett misstag som tjej, då är alla tjejer kassa. Men om du gör det som kille, då är det mer: "Kom igen, det går bättre nästa gång". Som kvinna har du mer ögonen på dig.

Större effekt ut

År 2008 var bara en procent av de heltidsanställda brandmännen kvinnor. Då inleddes arbetet för att ändra könsbalansen.

– Forskarna säger till oss att blandade arbetsplatser ger större effekt ut, säger Håkan Axelsson, strateg vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Det går sakta framåt. Nu är andelen kvinnor knappt fyra procent av de heltidsanställda i operativ räddningstjänst och fem procent av de deltidsanställda. Målet är att uppnå minst 40 procent kvinnor.

"Var jätteanti"

För fem år inleddes projektet En brandstation för alla på Räddningstjänsten Syd, där Lund ingår. En av idéerna var att försöka locka fler kvinnliga sökande och att koncentrera de kvinnliga anställda till vissa arbetslag. Men Linda Ljung var skeptisk.

– Jag var jätteanti att vi skulle få fler tjejer så snabbt.

Hon hade då hunnit jobba många år med nästan bara manliga kollegor och trivts bra med det. Och hon var rädd för att kvinnor som inte höll måttet skulle glida in i yrket på bananskal.

– Alla kan inte bli brandmän. Det krävs vissa egenskaper och alla är inte lämpliga, säger hon.

Inom Räddningstjänsten Syd är nu 21 kvinnor heltidsanställda, mer än åtta procent. Och Linda Ljung är inte anti längre.

– Det blev ju trevligare och mer harmoniskt. Framför allt är det jargongen som har ändrats, säger hon.

Lättare material

Projektet har också inneburit en satsning på nya arbetsmetoder och lättare material att jobba med. Det gynnar alla brandmän, även de manliga.

Till dem som fortfarande ifrågasätter om kvinnor kan vara tillräckligt fysiskt starka för att lösa alla brandmannayrkets uppgifter säger hon att i vissa lägen är det en fördel att vara stor och tung, i andra att vara liten och lätt.

– Man är ju aldrig ensam. Har vi en medvetslös man på 100 kilo som måste flyttas, då löser vi det, tjej som kille, ensamma eller tillsammans.