Under 2007 anmäldes 2 504 svenska kvinnofridskränkare, en dramatisk anmälningsökning under de fem senaste åren.
Fjolårets rekordnotering innebar sju nya fall av kvinnoterror i svensk hemmiljö – varje dag.
– Vi hinner med att utreda på grund av hårdprioritering mot andra brott. Men det är ändå knappt, säger Lennart Olingdahl, rotelchef hos Stockholmspolisen, som noterat den största anmälningsökningen av alla polislän.
Den 60-procentiga anmälningsökningen av grova kvinnofridsbrott sedan 2002 har inneburit en allt tuffare arbetsbelastning för landets polisutredare. Samtidigt som allt fler manliga kvinnokränkare utretts har anmälda fall av ”vanlig” kvinnomisshandel också ökat.
Fler än var tredje anmäld kvinnofridskränkare i fjol, totalt 882 fall, gällde misstankar mot män bosatta i Stockholm.
– Nycket glädjande att kvinnor bevisligen vågar anmäla mer och mer, fortsätter Lennart Olingdahl.
Lagen om grov kvinnofridskränkning kom till 1998 i syfte att skydda kvinnor som regelbundet utsätts för fysiskt och psykiskt våld. Våldsbaserad “relationsterror” under längre tid har därmed kunnat lyftas fram i ett enda åtal.
Hittills är kvinnofridslagen en succé. Dock har kritik framförts mot att fängelsestraffen blivit för korta. Den utpekade mannen har ofta också överklagat domen då han ansett att vissa fall av misshandel vägts in i den fällande domen, trots ”svag” bevisning. Cirka var sjätte anmäld kvinnokränkare döms. Ofta med hjälp av vittnesmål från gemensamma barn.
















































/templates/img/lists/bullet-white.gif)















































/templates/img/global/5-col-line.jpg)





