– Alla kommer att få sitt eget lilla drama – sedan kommer vi att komma överens.

Litauens president Dalia Grybauskaite räknar med att EU-ledarna når en uppgörelse om Storbritanniens framtida relation till EU. (TT)

Fakta: Britternas krav på EU

Storbritanniens regering har krävt förändringar inom fyra områden i sin relation till EU:

Starkare ställning i EU för de nationella parlamenten.

Garantier för att icke-euroländer inte drabbas av beslut inom eurozonen.

Löfte om att få stå utanför EU:s formella maningar om en "allt fastare sammanslutning".

Ett begränsat välfärdssystem för EU-medborgare i Storbritannien.

En folkomröstning ska sedan hållas i Storbritannien – senast den 31 december 2017 – för att avgöra frågan om landet ska stanna kvar eller lämna EU. Om en uppgörelse nås under veckans EU-toppmöte antas premiärminister David Cameron inom kort utlysa folkomröstningen till sannolikt den 23 juni i år.

Den brittiske premiärministern David Cameron vill framstå som att han tar en fajt med resten av unionen och får med sig tunga eftergifter hem för att blidka en Europaskeptisk opinion inför den folkomröstning om EU-medlemskapet som väntar.

– Om vi kan få en bra uppgörelse så tar jag den. Men jag godtar inte ett avtal som inte motsvarar vad vi behöver, sade Cameron när han kom till toppmöteslokalen i Bryssel i går.

EU-kretsen är uppenbart mån om att bistå Cameron för att behålla sin stora, rika medlem i unionen. Oenighet kvarstår dock i detaljerna, vilket gör att dagens planerade återsamling till frukost redan i går kväll sköts fram till brunchtid – med "omstart" klockan 11, enligt en brittisk regeringskälla.

Någon gång i dag hoppas ändå EU-ledarna kunna nå den uppgörelse som ska ligga till grund för den folkomröstning om fortsatt medlemskap i unionen som britterna ställs inför kanske redan den 23 juni.

Flyktingträta?

Gårdagens första genomgång av frågan var klar redan vid 20.30-tiden. Därefter vidtog diskussioner i flyktingfrågan, som kom att pågå betydligt längre än väntat.

Fortfarande vid 1.30-tiden hade ännu inte migrationsdebatten tagit slut. Läckor från diskussionerna talade bland annat om stor irritation över Österrikes hårt kritiserade planer på att sätta tak över hur många asylsökande och migranter landet tänker ta emot per dag.

Den utdragna flyktingdebatten innebar också att de enskilda förhandlingssamtal som olika ledare tänkt ha under natten om den brittiska uppgörelsen kom att bli kraftigt försenade. Under småtimmarna talades i stället om nya försök från tidigt på morgonen.

"Alla får sitt drama"

Vad gäller Storbritannien uppges oenigheten främst råda om hur länge britterna ska tillåtas begränsa välfärden för inflyttade EU-medborgare. Framför allt bland de så kallade Visegrad-länderna – Tjeckien, Slovakien, Polen och Ungern – är oron stor över konsekvenserna.

Statsminister Stefan Löfven (S) var när han anlände i går optimistisk om att en lösning nås. Vid ankomsten tryckte han på det osäkra geopolitiska läget med flyktingkrisen och "ett allt mer aggressivt Ryssland".

– Vad vi inte behöver nu är ett försvagat EU. . . Det är viktigt för EU, det är viktigt för Sverige att Storbritannien är kvar, sade Löfven.

Litauens frispråkiga president Dalia Grybauskaite sade i sin tur nästan rakt ut att förhandlingarna är ett spel för gallerierna.

– Alla kommer att få sitt eget lilla drama – sedan kommer vi att komma överens, sade hon med ett snett leende.

"Stjäl våra jobb"

Nya invandringssiffror från Storbritannien visar att över 2 miljoner EU-medborgare nu arbetar i landet, varav 215 000 kom bara i fjol. De britter som upplever att EU-medborgare "stjäl våra jobb" eller snyltar på välfärdssystemet får därmed vatten på sin kvarn.

I förslaget finns en rättighet för ett medlemsland att ansöka om att dra i en "social nödbroms" – stoppa eller dra ned på olika bidrag till andra EU-medborgare när de arbetar i det egna landet. EU-kommissionen ger på förhand Storbritannien grönt ljus för nödbromsen.