Kemikalieinspektionen om konstgräs

• Välj inte konstgräs som innehåller särskilt farliga ämnen när nya planer ska anläggas. I enlighet med Riksdagens miljömål bör inte material som innehåller särskilt farliga ämnen inte användas. Det innebär att granulat av återvunnet gummi inte bör användas när nya konstgräsplaner ska anläggas.

• Gummi från återvunna däck som finns i de nyanlagda konstgräsplanerna behöver inte omedelbart bytas ut eftersom hälso- och miljöriskerna i dagsläget bedöms vara små. Däremot bör man på sikt komma ifrån gummi från återvunna däck på konstgräsplanerna. När påfyllnad av nytt gummi behöver göras bör material som innehåller mindre farliga ämnen användas. Dessutom bör man byta ut det återvunna gummit när det visar tecken på att brytas ned och finfördelas.

• Ansvaret för att utreda och bedöma hälso- och miljörisker vilar på företagen som tillverkar och levererar konstgräs. Så länge konstgräs med återvunnet gummi finns kvar bör företagen ta fram mer kunskap och sprida den vidare. En uppföljning och analys av vattenkvaliteten i anslutning till konstgräsplaner är också lämplig att genomföra.

Källa: ”Konstgräs ur ett kemikalieperspektiv– en lägesrapport” Kemikalieinspektionen, juni 2006.

Fotnot: Svenska fotbollsförbundet uppger på sin hemsida att de diskuterat rapporten med Kemikalieinspektionen och delar deras uppfattning men understryker att rapporten visar att hälso- och miljöriskerna bedöms som små och att återanvända bildäck på sikt bör ersättas med andra material.

38 fotbollsspelare har diagnosticerats med cancer – varav 34 av dem är målvakter. Ett cancerlarm skakar USA och konstgräsplaner som är fyllda med nermalda bildäck misstänks vara boven i dramat. Hur oroliga bör svenska fotbollsspelare vara? Hälsogranskaren reder ut.

Året är 2009 och Amy Griffin, en av huvudtränarna för det kvinnliga fotbollslaget på Washingtons universitet, befinner sig på ett sjukhus i Seattle. Hon är där för att besöka en av sina unga målvakter som behandlas med cellgifter.
På kort tid har två av hennes målvakter drabbats av Non -Hodgkins lymfom, en form av cancer i lymfsystemet, uppger amerikanska NBC.
En sjuksköterska går förbi Amy Griffin och den cancerdrabbade målvakten och säger:

– Säg inte att ni är målvakter. Du är den fjärde målvakten jag behandlat den här veckan.

► LÄS MER: Hur gammal är egentligen Brämhults färska juice? 

Hennes ord fick Amy Griffin att börja undra om cancerfallen kunde ha någon koppling till konstgräsplanerna.

Det är vanligt förekommande att konstgräsplanerna är fyllda med nermalda bildäck – små, svarta gummipartiklar som målvakter dyker ner i otaliga gånger under träningar och matcher. Partiklar som fastnar i håret, öronen och även hamnar i deras munnar. Amy Griffin började fundera på om däckbitarna – kända för att innehålla cancerframkallande ämnen och kemikalier – kunde ha någon koppling till hennes spelares insjuknande.

Under fem års tid har Amy Griffin sammanställt en lista på 38 amerikanska fotbollsspelare varav 34 av dem är målvakter, som diagnostiserats med cancer – främst blodcancertyper som leukemi och lymfom.
NBC:s reportage har rört upp himmel och jord i USA. Som en direkt följd av det har New Yorks parkavdelning och Los Angeles skolsystem sagt nej till att anlägga fler konstgräsplaner med nermalda däck i på grund av hälsoriskerna.

► LÄS MER: Forskare: Så kan proteinpulver skada din kropp

Det är inte första gången som cancerlarm drabbar konstgräsplaner och Jan Ekstrand, professor vid Linköpings universitet och vice ordförande i UEFA:s medicinska kommitté, säger att det inte finns några studier som bevisar att konstgräs skulle orsaka cancer hos fotbollsspelare. 

– Man har gjort en studie i Norge där man mycket tydligt har visat att cancerrisken är lika med noll, säger han.

Jan Ekstrand hänvisar även till tre nyare undersökningar som visar samma resultat.

”Studier av hälsorisker för användare av konstgräsplaner, även professionella atleter, visar att de inte utsattes för förhöjda risker”, står det i den senaste rapporten som publicerades vid Stanfords universitet i USA i februari i år.

NBC:s egen undersökning där de gått igenom ett antal studier och intervjuat forskare och branschfolk, visar inte heller något samband mellan konstgräsplaner fyllda med nermalda däck och hälsopåverkan på unga idrottare.

En representant för konstgräsrådet säger också till NBC att de har 14 studier på sin hemsida som säger att det inte finns några negativa hälsoeffekter som går att koppla samman med konstgräsplaner.

► LÄS MER: Ämnen som är förbjudna i hårfärg används i tandkräm

Även Kemikalieinspektionen i Sverige har haft ögonen på konstgräsplaner.

– Vi tittade på det för omkring tio år sedan och publicerade en rapport om det där vi skrev att vi är lite tveksamma att använda återvunna bildäck som granulat i konstgräs – bildäck som man mal sönder innehåller potentiellt cancerframkallande ämnen bland annat, säger Sten Flodström, toxikolog på Kemikalieinspektionen, och fortsätter:

– Responsen var att många kommuner avstod från att använda de billigare granulaten och satsade på en dyrare variant som inte har de här nackdelarna och inte är belastade med exponeringsriskerna. Sedan är frågan om hur stor risken är, vi intog en ganska försiktig hållning att det är helt onödiga risker att ta och att det dessutom är motiverat av miljöskäl, söndermalda bildäck ger ju ifrån sig en massa ämnen som är farliga för miljön.

Det finns i dagsläget inget svenskt regelverk som styr vilken typ av fyllnadsmedel som bör användas i konstgräsplaner.

– Men när det gäller själva däcken som man använder som råmaterial har man infört EU-regler som kommer att träda i kraft inom ett par år som sitter väldigt låga gränsvärden för de cancerframkallande ämnena i däcken, säger Sten Flodström.

När kommuner och andra ägare av idrottsanläggningar hör av sig till Kemikalieinspektionen och ber om råd för vilken typ av granulat man ska använda till konstgräsplaner får de till svar att inte använda de billiga varianterna utan använda specialprodukter som inte är tillverkade från nermalda, kasserade bildäck.

I dag finns för närvarande 408 elvamannaplaner i Sverige samt många sju- och femmannakonstgräsplaner, uppger Svenska fotbollsförbundet på sin hemsida.

– Varenda fotbollsklubb vill ha konstgräs så vi har satsat mycket på det. Bara i år har det lagts konstgräs på tio grusplaner. Vad gäller hälsoskäl så litar vi på att idrottsförvaltningen och fastighetskontoret lägger och beställer konstgräs som är hälsosamt, säger Regina Kevius (M) avgående stadsbyggnads- och idrottsborgarråd i Stockholm stad.

► LÄS MER: Nej, det är inte farligt att träna bakfull

Hans Eriksson, idrottsplanerare i Stockholm stad, berättar att man följt Kemikalieinspektions rekommendationer ”och mer än så”.

– Sedan 2005 har vi ställt betydligt högre krav än övriga Sverige. Vi har definitivt sagt nej till SPR – alltså återvunna bildäck som innehåller PAH-oljor ( polycykliska aromatiska kolväten som tillhör en grupp ämnen där många har skadliga egenskaper reds.anm) – i ifyllnaden av konstgräs. Det har vi sagt att våra konstgräsmattor inte får innehålla. Det ska innehålla antingen EPDM-gummi, det vill säga ett syntetiskt gummi som kommer direkt från fabrik och inte innehåller PAH-oljor och som inte innehåller gamla bildäck sedan tidigare.
Eller så har vi sagt att det ska vara termoplast i ifyllnaden, det är något som kommit på senare tid och som har högre miljökrav. Vi har successivt på många ställen valt att lägga i termoplast i våra konstgräsmattor, säger Hans Eriksson.

– Det ligger några konstgräsmattor kvar med SPR men efterhand när vi byter ut så fasas de ut så om två, tre år finns inga sådana konstgräsmattor kvar i Stockholm stad.

► LÄS MER: Sant och falskt om förkylningar