Fakta: Fler förslag från Skolverket

Betyget underkänt skulle kunna få flera steg och kunskapskraven för olika betygssteg ersättas med ett riktmärke. Men båda dessa förändringar måste först utredas ordentligt, påpekar Skolverket

Tydligare och mer övergripande kunskapskrav. Med dagens detaljerade formuleringar blir det svårt för lärarna att pröva eleverna på alla delar och risken finns att enstaka svagare prestationer direkt slår på betyget. Denna förändring kan Skolverket självt besluta om för grundskolan, medan det krävs regeringsbeslut för gymnasieskolan.

Fakta: Betygsskalan

Betygsskalan A–F infördes 2011.

A–E står för godkända resultat, F inte godkända.

Nationellt fastställda kunskapskrav finns för stegen A, C och E.

Stegen B och D saknar alltså kriterier. Med dagens regler ska betyget D sättas då "eleven nått kunskapskraven för E i sin helhet och till övervägande del kunskapskraven för C". Motsvarande gäller för B (nått C och det mesta av A).

Skolverket vill nämligen att en elev som med råge klarar kraven för C och även klarar delar av A-nivån ska kunna få betyget B. Som reglerna är skrivna i dag måste eleven klara merparten av A-nivån för att få betyget. Den skrivningen mjukas upp och lärarna får ett större utrymme att sätta B i stället för C och D i stället för E. Den nya skrivningen kan tillämpas redan i vårens betygssättning.

– Det kan man absolut göra. Betygen sätts ju inte förrän kurserna är avslutade, säger enhetschef Karin Hector Stahre vid Skolverket.

Längre fram väntar en annan förändring. Skolverket föreslår att en elev som uppnått A-nivå i alla delar utom en, där den bara nådde E, ska kunna få betyget B eller C. Med dagens regler kan eleven inte få mer än ett D.

Regeländringen måste utredas och kräver beslut av regeringen.

Välkomna förbättringar, tycker Emil Hedayat och Hugo Klofsten som går på Södra Latin i Stockholm.

– Man blir alltid bedömd för sin sämsta prestation. Presterar du dåligt på något så drar det ner. Det är lite tråkigt, för det blir svårare att få ett bra betyg, säger Hugo.

I sten

De får medhåll av sin lärare.

– Det känns som ett system som är så skrivet i sten. Vissa kriterier är svårtolkade och godtyckliga, men så har det varit tidigare också, säger Sara Medrano, lärare i engelska och spanska.

Vinnare i vår blir de elever som lämnar gymnasiet och tänkt söka till högskolan. Med chans till fler högre betyg står de sig bättre än äldre sökande.

– En sådan här förändring kommer aldrig helt vältajmad. Men vi tycker att det vore fel att inte gå ut med möjligheten nu när betygen ska sättas, säger Karin Hector-Stahre.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) är inne på samma linje – en förändring behövs.

– Självklart får vi titta på vilka konsekvenserna blir, och behövs justeringar får vi se över urvalsreglerna, säger han.

Stressades fram

Fridolin skyller bristerna i betygssystemet på den förra regeringen.

– Det var en tidig åtgärd från vår sida att be Skolverket göra en utvärdering, och åtgärda de brister som uppstår när man stressar igenom ett nytt betygssystem, säger han.

Regeringen ska nu pröva Skolverkets förslag.

– Men vi är nöjda med Skolverkets förslag och hoppas kunna gå vidare snabbt, säger Fridolin.

Nöjd är också Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand:

– Det största bekymret har varit tröskelsystemet och otydliga kunskapskrav, och vi välkomnar ett omtag. Och att redan i vår sätta betyg delvis på nya grunder är inga problem, snarare tvärtom.