Fakta: Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet är ett av riksdagens utskott.

En av KU:s uppgifter är att granska regeringen och ministrarna och hur de sköter sitt arbete.

Varje vår brukar utskottet hålla utfrågningar i ärenden där ministrar eller regeringen har anmälts för påstådda brister.

Då kallas ofta ministrarna till offentliga utfrågningar.

Våren 2014 granskade KU hur det gick till när statliga Vattenfall fick klartecken att köpa nederländska kraftjätten Nuon, en i efterhand mycket kritiserad affär för uppemot 90 miljarder kronor.

Förra näringsministern och Centerledaren Maud Olofsson kom inte till KU. En utredning konstaterade senare att det heller inte finns någon sådan skyldighet. I stället utfärdade konstitutionsutskottet en rekommendation om att utskottet förutsätter att ministrarna ska skriva på ett avtal där de förbinder sig att komma till KU:s utfrågningar, även sedan de slutat i regeringen.

Konstitutionsutskottet (KU) beslutade redan i januari att statsministern ska se till att ministrarna lovar skriftligen att komma till KU. Men det har Stefan Löfven inte gjort. I ett brev pekar regeringskansliet på att hans ministrar i stället gett muntliga löften om att "alltid medverka i den konstitutionella granskningen" fullt ut. Det gäller såväl ministrarna som ingår i den regering Löfven bildade i oktober 2014 som de tre nya statsråd han utnämnde i maj i år.

– Jag kan nästan uppleva det som en provokation att man medvetet går på tvärs emot vad KU har sagt, säger Maria Abrahamsson.

Abrahamsson, som också är jurist och ledamot i KU, ser flera tänkbara förklaringar till Stefan Löfvens agerande.

– Det kan ju bero på bristande erfarenhet om hur riksdagen fungerar. Löfven har ju inte själv suttit i riksdagen. Det kan vara bristande erfarenhet om hur statsförvaltningen fungerar.

Abrahamsson begär nu att KU ska granska statsministern hantering, och hon anklagar honom för att i praktiken strunta i KU:s rekommendation.