– Klarar vi inte att hantera detta riskerar vi faktiskt hela EU-samarbetet.

Statsminister Stefan Löfven (S) inför nästa veckas EU-toppmöte om flyktingkrisen. (TT)

Fakta: Viktiga datum

Här är några viktiga hållpunkter för de kommande veckornas hantering av flyktingkrisen:

7 mars: EU:s stats- och regeringschefer håller toppmöte med Turkiets premiärminister i Bryssel.

10–11 mars: EU:s migrations- och inrikesministrar håller ännu ett ministermöte om krisen.

16 mars: EU-kommissionen presenterar kommande planer på asyl- och migrationsområdet.

17–18 mars: Ordinarie toppmöte i Bryssel för stats- och regeringscheferna.

Fakta: Toppmötet i Bryssel

EU:s stats- och regeringschefer möts i Bryssel kl 12.30 på måndag för att först träffa Turkiets premiärminister Ahmet Davotoglu. Efter en paus vidtar sedan ett separat möte, tidigast kl 15, om framför allt situationen i Grekland.

EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk är optimist om möjligheterna att få till ett minskat inflöde av asylsökande och migranter. "För första gången sedan flyktingkrisens början kan jag se en europeisk enighet växa fram. Det är en enighet kring en omfattande strategi som – om den implementeras lojalt – kan bidra till att dämpa flödet och hantera krisen", skriver Tusk i sitt inbjudningsbrev till EU:s stats- och regeringschefer.

Statsministern använder stora ord när han möter riksdagens EU-nämnd inför det extrainsatta EU-toppmötet i Bryssel.

Han anser att det som nu händer i Europa är en av EU:s största utmaningar någonsin.

– Klarar vi inte att hantera detta riskerar vi faktiskt hela EU-samarbetet, säger Stefan Löfven.

Antalet ökar

Tidigare har måndagens möte beskrivits som avgörande. Nu spelas det ner och istället är det på toppmötet i mitten av mars som betydande steg framåt ska tas. Förutom den akuta situationen i Grekland, som inte underlättas av att land efter land inför gränskontroller, kommer ett möte med Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu att stå högst på agendan.

Under de månader som EU:s samarbete med Turkiet har pågått har inte mycket hänt.

– Turkiet måste göra mer, säger Löfven.

– Vi ser dessvärre ett ökat antal flyktingar från Turkiet till Grekland i början av året, jämfört med i fjol.

Pengar på väg

EU har redan tidigare enats om mångmiljardstöd till Turkiet för att förbättra förhållandena i landets flyktingmottagning. På fredagen blev det klart att de första pengarna som verkligen betalas ut ska gå till undervisning för syriska barn och humanitärt bistånd via FN:s livsmedelsprogram WFP.

EU:s förhoppning är att stödet ska bidra till att fler flyktingar stannar i Turkiet, i stället för att ge sig av över havet till Grekland.

– De människor som med all sannolikhet inte har flyktingskäl måste återvända. Samarbetet bygger på att fler flyktingar ska få ett drägligt liv i Turkiet, så att man inte ska behöva företa den här mycket farliga resan, säger Löfven i EU-nämnden.

Frankrikes president Francois Hollande uppgav på fredagen att Tyskland och Frankrike är överens om att "flyktingar som flyr kriget i Syrien bör stanna i regionen", rapporterar Reuters.

Säkra länder

I EU pågår också en diskussion om så kallade säkra länder, till exempel på Balkan. Personer från dessa länder får normalt sett avslag på sina asylansökningar och processen kan därför snabbas på. Frågan är huruvida Turkiet ska anses som ett säkert land. Sveriges regering anser att så inte är fallet och motsätter sig att Turkiet sätts upp på EU-listan. Men det gäller alltså när turkiska medborgare söker asyl i EU, inte flyktingar som ska skickas tillbaka när de inte får stanna.