Fakta: Huset Saud

Saudiarabien är en absolut monarki. Inga politiska partier finns, inte heller något valt parlament.

Sedan 2015 styr kung Salman. Han är son till Abdulaziz ibn Saud, det moderna Saudiarabiens förste kung.

Hittills har sex av Ibn Sauds många söner suttit på kungatronen. Traditionellt har kungatiteln gått i arv horisontellt, alltså från (halv)bror till (halv)bror.

80-årige kung Salman bröt mot detta när han överraskande utsåg sin brorson, Muhammad bin Nayif, till kronprins och sin egen son, Muhammad bin Salman, till vice kronprins. Detta innebar en ordentlig föryngring av tronföljden, eftersom Salmans bröder börjar bli till åren. Muhammad bin Salman, som bland annat är försvarsminister, är i 30-årsåldern.

Fakta: Saudiarabien

Landet är en absolut monarki, styrd av kungafamiljen, huset Saud.

Inga politiska partier finns, inte heller något valt parlament. Kungen utser en rådgivande församling, shurarådet, som fått en något utvidgad roll i lagstiftningsarbetet på senare tid. Även religiösa ledare konsulteras vid viktiga beslut.

Styret grundar sig på Koranen och islamisk rätt, sharia. Landet styrs av en extrem form av sunniislam, som kallas wahhabism.

Är världens största oljeproducent och bedöms förfoga över en fjärdedel av jordens kända oljereserver.

Källa: Nationalencyklopedin

– Vi har tagit upp frågor om exempelvis kvinnors rättigheter, dödsstraff, även kroppsstraff. Vi gör det på det sätt som vi tror kan få störst verkan, säger Stefan Löfven utan att vilja berätta hur det gjorts.

Inför resan ställde partier och människorättsorganisationer krav på honom att ta upp det usla tillståndet för mänskliga rättigheter. Bloggaren och regimkritikern Raif Badawis fall har upprört många. Till exempel kallade utrikesminister Margot Wallström hans straff på tusen piskrapp och tio års fängelse för nästan medeltida. Löfven vill dock inte säga om han tagit upp Badawis fall specifikt.

Upprepad kritik

Löfven är heller inte den förste att kritisera Saudiarabien. Gång på gång kommer internationell kritik, utan att någon förbättring sker. Löfven hävdar dock att saudierna lyssnat till hans kritik.

Han anser också att den svensk-saudiska relationen nu är stabil igen efter den diplomatiska krisen i samband med att Sverige sade upp det militära samarbetsavtalet i början av 2015.

Vad den saudiska regimen anser om saken är oklart, eftersom de inte gett några intervjuer eller kommentarer under besöket.

Kungen tog emot

Under söndagen mötte Stefan Löfven de tre mäktigaste personerna i kungadömet: kung Salman, kronprins Muhammad bin Nayif och vice kronprins Muhammad bin Salman.

De båda kronprinsarna är inflytelserika och särskilt vice kronprinsen tar stor plats. Han är i 30-årsåldern, son till kung Salman, försvarsminister och även ansvarig för Vision 2030, det ekonomiska reformprogram som ska göra oljeriket mindre beroende av oljeinkomster. Bland annat vill han att fler kvinnor ska ut och jobba.

Under ett besök på rekryteringsföretaget Glowork, som specialiserat sig på att anställa kvinnor, fick statsministern en liten glimt av framsteg när det gäller kvinnors situation. Men det går framåt med myrsteg och hindren är många för kvinnor som vill jobba. Ett hinder är att kvinnor inte får köra bil, har svårt att ta sig till jobbet och står under manlig förmyndare. Både religion och tradition står i vägen.

Skilda länder

För en statsminister som leder en feministisk regering med en feministisk utrikespolitik var tonen försiktig i kommentarerna om kvinnors situation.

– Det är viktigt att se att vi är två skilda samhällen. Här har man en utveckling som man gör på sitt sätt, säger Löfven, och konstaterar att förändring inte sker med revolution i Saudiarabien.

Före resan förutspådde olika bedömare att Stefan Löfven måste gå en besvärlig balansgång i Riyad. Han vill ha goda politiska kontakter med Saudiarabien inför att Sverige tar plats i FN:s säkerhetsråd i januari, då krigen i Syrien, Jemen och Irak kommer att stå högst på dagordningen. Dessutom vill han gärna öppna dörrar för svenska företag, samtidigt som den krigförande diktaturen ska kritiseras.

Men Löfven tycker inte att det varit så mycket balansgång.

– Om man vet vad man vill och det i grunden finns en bra relation och förtroende, då kan man också diskutera svåra frågor, säger han.