En av nyckelpersonerna i denna rörelse är språkläraren Anna Kaya. Sedan 2011 har hon ägnat sin fritid åt att bygga digitala plattformar för kolleger.

– Jag kände inte igen mig i den enorma svartmålningen av skolan. Därför startade jag och några kolleger twitterhashtagen #Skollyftet, för att balansera upp den, säger hon.

Sociala medier visade sig vara en utmärkt plats där lärare kunde utbyta idéer, diskutera och utvecklas. Snart fick skollyftet flera grenar, som #skolchatt, Digitala skollyftet och Edcamps.

Anna Kaya tror att lärarna är nyckeln till högre resultat i nästa PISA-mätning.
– Det har handlat mycket om ordning och reda och om betyg. Men det viktiga är vad som händer i klassrummet, lärandet och lärarens ledarskap, säger hon.

Ett annat initiativ, kallat Skolvåren, togs en höstdag 2013 på Twitter.
– Vi träffades i flödet på Twitter. Det var någon som ropade ”Vi måste göra något”. Och någon annan sa ”Ja, det gör vi”. Det tog en otrolig fart, säger läraren Ann Hultman Jakobsson, en av de fyra initiativtagarna till skolvåren.

Det som förenade dem var känslan av att de som verkligen visste vad skolan handlade om, stängdes ute från debatten.
– Det är inte politikerna som ska styra samtalet om skolan utan vi som arbetar på golvet, och även föräldrar och elever.

Hon och hennes medarbetare på Skolvåren kallar sig ”backoffice”, för att signalera att de finns till för de som har något de vill diskutera, eller något initiativ de vill nå ut med. De arrangerar också möten där alla kan få diskutera skolfrågor.

Grunden för diskussionerna är frågan ”Varför skola?”, något som kan verka provocerande för många.
– Vi ville lyfta det till en annan nivå. Politikerna är inne och lappar och lagar ... Men målbilden, den glömmer man. Vi vill i stället prata om visioner. Varför gör vi det här? menar Ann.

Även de som än är elever själva har tagit nya initiativ, med hjälp av tekniken. När studenterna Jesper Mårtensson och Henrik Staaf extraknäckte som mattelärare identifierade de problemet med inlärningen: Facit förklarade aldrig lösningen utan bara det rätta svaret.

Så tog idén till appen Mathleaks form. Ett slags förlängt facit till de vanligaste matteböckerna på gymnasienivå, som förklarar processen bakom svaren. Appen lanserades för ett år sedan och har i dag upp mot 40 000 nedladdningar.

Emmy Heljestrand Fritzell, 21, är en av de som använder appen. På gymnasiet fick hon underkänt i matte – något som hindrar henne att komma in på universitetet. Nu läser hon upp betygen.
– I skolan har vi bara snabba genomgångar så appen blir som en extra lärare som förklarar, säger hon.

En av appens grundare, Jesper Mårtensson, tror att bättre läromedel kan lösa många problem.
– Matteböckerna ser mer eller mindre likadana ut som för 50 år sedan. De skulle kunna göras så mycket mer pedagogiska.

FAKTA
Rörelserna som mobiliserar skolan

Skollyftets olika projekt:
• Edcamps. En knytkonferens, som en variant av ett knyt­kalas, där deltagare väljer att ta med sig en frågeställning eller att vara med i någon av de diskussionsgrupper som sedan bildas kring någon annan deltagares frågeställning.

• #skolchatt. Varje torsdag mellan 20 och 21 diskuteras en förutbestämd skolfråga lärare emellan på twitter-hashtagen.

• Digitala skollyftet. En onlinekurs där en inspiratör filmar en föreläsning, som sedan diskuteras utifrån olika frågeställningar, med hjälp av olika sociala medier-verktyg.

Andra gräsrotsinitiativ:
• Kodcentrum. Ett programmeringsfokuserat initiativ taget av Tenstagrundade riksorganisationen Mattecentrum. Tanken är att introducera barn i åldern 9–13 år till Scratch, Baby python och enklare HTML.

• En läsande klass. Projektet är en femårig satsning för att öka svenska barns läsförmåga. Idén väcktes när läraren Martin Widmark besökte ett antal skolor i Sverige. Han slogs av hur mycket bättre eleverna presterade i klasser där man arbetade aktivt med läsförståelse. http://www.martinwidmark.se/en-lasande-klass/

• Rebellearners. De erbjuder lärarstudenter och deras framtida arbetsgivare nätverk och kompletterande utbildning. Tanken är att skapa en plats där vi stärker studenternas kompetents och motivation samt hjälpa dem finna en arbetsgivare. Utbildningen förläggs på helger och på sommarläger.

• My Smart School. Hjälper högstadie och gymnasielevers lärande av matematik i en digital plattform. Bakom initiativet finns Christopher Fridh, som själv lider av svår dyslexi. http://www.mysmartschool.se/