Fakta: M:s skolförslag

En timme mer undervisningstid per dag i lågstadiet, kostar 1,3 miljarder kronor 2017.

En timme mer matematik per vecka i högstadiet, 245 miljoner kronor nästa år.

Utökad lovskola, 450 miljoner kronor 2017

Obligatorisk läxhjälp, 390 miljoner kronor 2017.

Utbyggda karriärtjänster, 186 miljoner 2017.

Fler karriärtjänster i utanförskapsområden, 26 miljoner nästa år.

Examensbonus för lärare, 250 miljoner.

Fler lärarassistenter, 200 miljoner.

Mer lärarledd tid på lärarutbildningen, 300 miljoner 2017.

Fler vägar till läraryrket genom Teach for Sweden, 50 miljoner kronor 2017.

Utökad möjlighet till förskola för familjer med försörjningsstöd, 1 miljard kronor 2017.

Nolltolerans mot dåliga skolor, 1,2 miljarder kronor 2017.

Totalt 5,6 miljarder kronor 2017, varav 3,8 miljarder går till kommunerna. Dessutom föreslås 3 miljarder kronor i en generell förstärkning till kommunerna nästa år.

Källa: Moderaterna

– Vi kan inte spara på skolan om Sverige ska vara en kunskapsnation, säger partiledaren Anna Kinberg Batra.

För att locka fler att bli lärare föreslår M en examensbonus till lärarstudenter som klarar studierna inom avsedd tid. Tre års utbildning ska ge 50 000 kronor och varje ytterligare termin 10 000 kronor till, enligt förslaget som även gäller sjuksköterskeutbildningen.

Mer lärartid

Dessutom föreslår man en rad olika satsningar på skolan som tillsammans kostar 5,6 miljarder kronor nästa år. Omfattningen ökar successivt till 12,1 miljarder kronor år 2020. De flesta av förslagen är kända sedan tidigare, bland annat en timme mer undervisning per dag i lågstadiet, en timme mer matematik per vecka i högstadiet och en utökad lovskola.

Utöver examensbonusen vill M även att Alliansregeringens system med karriärtjänster ska byggas ut.

– Vi vill både se högre löner till skickliga lärare och locka fler till yrket. Jag tror man behöver insatser på flera plan för att få så många duktiga lärare som möjligt, säger Anna Kinberg Batra.

Moderaterna vill också införa en "nolltolerans" mot dåliga skolor som i sista änden kan innebära att staten går in och tar över driften av en skola, om den inte klarar kunskapskraven.

Räknekrig

Moderaterna föreslår också ett generellt stöd till kommunerna på 3 miljarder kronor 2017 och 10 miljarder kronor år 2018, 2019 och 2020. Det kan jämföras med regeringens så kallade välfärdsmiljarder, som är på 10 miljarder årligen 2017–2020.

M hävdar att deras budgetförslag stärker kommunernas ekonomi med sammanlagt 60 miljarder kronor under de fyra åren. Då ingår även skolsatsningar. Enligt M.s beräkningar är detta 20 miljarder kronor mer än vad regeringen satsar på kommunerna 2017–2020.

Men finansminister Magdalena Andersson (S) protesterar mot M:s sätt att räkna.

– Vi har haft en diskussion om de 10 miljarderna kommer att räcka nästa år, men det Moderaterna gör är att halvera den satsning vi gör på 2017. Nästa år behöver kommunerna pengar mer än någonsin. Det här riskerar att uppemot 10 000 människor kan behöva sägas upp i kommuner och landsting nästa år, säger hon.