Fakta: Fler pojkar

Adhd står för attention deficit/hyperactivity disorder. Det är en utvecklingsavvikelse som debuterar i barndomen och som har dominerande symtom i form av bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, överaktivitet och impulskontrollbrist.

Tillståndet är relativt vanligt förekommande och drabbar cirka fem procent av alla barn. Adhd är vanligare bland pojkar än bland flickor.

Obehandlad adhd kan resultera i psykiatriska problem, missbruk och antisocial utveckling i tonåren.

Utredningen bör ske av ett team bestående av flera specialister och behandlingen bör inte enbart bestå av mediciner utan bör åtföljas av psykosociala och pedagogiska insatser.

Källa: Nationalencyklopedin, Landstinget i Uppsala län med flera.

Forskare har länge misstänkt att en dålig kost under graviditeten ökar risken för neuropsykiatriska problem hos barnet. De tror att funktionen av vissa kritiska gener förändras genom att metylgrupper binder till genen ifråga, så kallad metylering, vilket ökar sårbarheten för exempelvis adhd senare i livet.

En sådan gen, som är involverad i utvecklingen av vissa delar av hjärnan som visat sig ha betydelse för risken att drabbas av adhd, är IGF2. Det har man bland annat sett hos gravida som svalt i Nederländerna under andra världskriget.

Högre risk

För att ta reda på mer jämförde forskare vid King's College London 83 barn som tidigt hade drabbats av uppförandeproblem, som att de ljög eller slogs, med 81 barn som inte hade haft sådana problem.

Det visade sig att om mamman hade ätit mycket socker och fett under graviditeten, så var sannolikheten högre att IGF2 var förändrad i båda barngrupperna. Det fanns också ett samband mellan högre grad av metylering av IGF2 och adhd-symtom mellan 7 och 13 års ålder, men bara för de barn som hade haft uppförandeproblem tidigt i livet.

Flera orsaker

Forskarna understryker att adhd/uppförandeproblem är neuropsykiatriska problem med en komplex bakgrund, varför föräldrar till barn med sådana problem inte ska anklaga sig själva.

– Kosten kan vara en viktig faktor, men vid sidan av andra riskfaktorer. Den är inte den enda orsaken, säger Edward Baker, en av forskarna bakom studien, till tidningen The Guardian.

Forskarna poängterar också att studien inte visar på ett orsakssamband. Det skulle kunna vara så att blivande mödrar som äter dåligt av naturen är impulsiva och att det är denna egenskap som barnen ärver och som styr risken att drabbas, inte kosten som sådan.