Fakta: Terrordåden i Paris

130 människor dödades och mer än 350 skadades i en serie attentat på olika platser i Paris fredagen den 13 november. Terrorgruppen Islamiska staten (IS) har tagit på sig skulden för dåden.

De flesta av dödsoffren krävdes inne på konsertlokalen Bataclan, där beväpnade män öppnade eld mot publiken under en konsert med bandet Eagles of death metal.

Minst nio personer tros ha utfört attentaten. Samtliga dessa är döda, men två män som är misstänkta för inblandning är fortfarande på fri fot.

"På måndag kan det vara för sent", varnar vänstertidningen Libération på sin förstasida på lördagen och tar emot en helg då fransmännen "har ryggen mot väggen".

Tidningen har två hopp: dels att nå ett globalt avtal vid det stora klimatmötet i Paris, dels att stoppa Marine Le Pens Nationella fronten i söndagens regionalval.

Samtidigt är Frankrike fortfarande ett land i undantagstillstånd efter terrordåden i Paris den 13 november. På gatorna finns gott om välbeväpnade poliser och kvarteren där terroristerna slog till är fulla av blombuketter, ljus och budskap.

"Kändes overkligt"

Mitt i julhandeln är det många som söker sig till Bataclan-teatern för att hedra de döda.

– Det kändes overkligt förut, att det hade hänt, men nu när man ser det på plats blir det helt annorlunda, säger 24-årige Baptiste från Rouen.

– Men vi får inte vara rädda, fortsätter han.

– Vi måste fortsätta leva.

Även vid Place de la République är många samlade för att tända ljus och lägga ned blommor.

Varnade för splittring

Terrordåden har tärt hårt på Frankrike under 2015. Attacken mot satirtidningen Charlie Hebdo i januari möttes visserligen av nationell samling och enorma manifestationer mot hat och terror.

Men när islamistiska terrorister sedan slog till igen i november, och myndigheterna dessutom förbjöd massmöten av rädsla för nya dåd, blev reaktionerna mer splittrade.

Nationella fronten, med sitt budskap om stängda gränser och nationalism, har utnyttjat tillfället till att flytta fram sina positioner rejält. I förra veckans inledande valomgång i regionalvalen var partiet störst i sex av 13 regioner.

Premiärminister Manuel Valls hoppas dock på en "republikansk samling" – att vänster- och högerväljare gör gemensam sak för att stoppa Marine Le Pen och hennes partikamrater.

– I grunden står extremhögern för splittring – som kan leda till inbördeskrig, varnade Valls i fransk radio i fredags.