Fakta: Helgens händelser

I lördags skadades minst 29 personer när en så kallad tryckkokarbomb exploderade i stadsdelen Chelsea på Manhattan i New York. Tidigare under dagen hade en rörbomb smällt i Seaside Park, i granndelstaten New Jersey.

Tidigt på måndagsmorgonen detonerade ytterligare en till synes hemmagjord sprängladdning – bestående av fem rörbomber i en ryggsäck – när polisen med hjälp av en bombrobot försökte desarmera den, efter att den hittats i en soptunna i New Jersey-staden Elizabeth.

I söndags skadades nio personer när en knivbeväpnad man till attack i en shoppinggalleria i delstaten Minnesota, i norra USA. IS har påstått sig ligga bakom den attacken, enligt CNN.

Polisen i New York har gått ut med namn på en man som misstänks för inblandning i bombdåden: 28-årige Ahmad Khan Rahami, som kan vara beväpnad och farlig, enligt borgmästare Bill de Blasio. Polisen tror att den misstänkte kan tillhöra en terrorcell, enligt nyhetskanalen CBS.

De hemmagjorda sprängladdningarna, som detonerade på Manhattan i New York och på två olika platser i granndelstaten New Jersey, ska också ha kunnat knytas till varandra, enligt departementet för inrikes säkerhet.

I söndags gick även en knivbeväpnad man till attack i ett köpcenter i delstaten Minnesota, i norra USA. Det har terrorstämplade IS sagt sig ligga bakom.

Enklare teknologi

Med det är oklart om bomberna har någon koppling till knivdådet.

– Nu är det viktigt att han (den misstänkte 28-åringen) grips så snabbt som möjligt oavsett om han skyldig eller inte, så att man antingen kan avföra honom från utredningen eller förhöra honom och på så sätt få reda på om det finns flera gärningsmän, säger terrorforskaren Hans Brun.

Brun tycker att det fortfarande är för tidigt att spekulera om motiv.

– Det man kan säga är att gärningsmannen eller männen tycks ha haft en del resurser till sitt förfogande, eftersom det är flera sprängladdningar som man lyckats bygga i lugn och ro utan att bli upptäckt.

– Den teknologi som använts är dock inte speciellt avancerad, utifrån vad vi vet just nu. Och den har använts av en rad olika aktivister under åren.

Ensamagerande

USA har, till skillnad från Europa, inte sedan den 11 september 2001 drabbats av dåd som direkt planerats och utförts av utländska terrororganisationer, så som Islamiska staten eller al-Qaida.

Det kan bero på flera saker; dels att det är svårare att ta sig in i USA och att landet har mindre problem med människor som reser iväg för att strida med terrorgrupper, dels att de amerikanska underrättelsetjänsterna har mer resurser och är bättre samordnade än de europeiska ländernas, säger Brun.

De attacker med jihadistiska förtecken som ändå skett i USA, exempelvis Orlandoskjutningen och Bostonbomberna, har genomförts av ensamagerande gärningsmän där det finns paralleller till hur personer bakom skolskjutningar har agerat.

– Flera av dem har haft en uppsjö problem och möjliga förklaringsmodeller till sitt beteende. Det är inte alla fall som varit renodlat ideologiska heller.

Högerextrema

Samtidigt har USA under lång tid haft problem med inhemsk terrorism utförd av högerextremister. Ett uppmärksammat exempel är attentatet mot OS i Atlanta 1996, där gärningsmannen använde sig av flera rörbomber.

Brun understryker dock att helgens attacker även skulle kunna visa sig helt sakna politiska motiv.