Fakta: Undersökningen

Mer än varannan, 53 procent, av kommunerna saknar en strategi för att implementera barnkonventionen.

40 procent svarar att de har en plan. Åtta procent att de inte vet.

27 procent av kommunerna svarar att de har en utsedd barnstrateg, barnsamordnare eller liknande. Det är något fler än i fjol.

15 kommuner svarar att barnstrategen också har mandat att hjälpa enskilda utsatta barn att kräva sin rätt.

221 kommuner besvarade frågorna, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 76 procent.

Källa: Nätverket för barnkonventionen

Fakta: Barnkonventionen

Tanken med att göra barnkonventionen till lag är att stärka barns rättigheter.

Konventionen skulle bli ett skarpare juridiskt verktyg för myndigheter och domstolar, anser en statlig utredning.

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

Alla världens länder röstade för att barnkonventionens skulle antas i FN:s generalförsamling. I dag har alla länder förutom USA ratificerat den.

Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt att förverkliga den.

Sverige ratificerade barnkonventionen år 1990 som ett av de första länderna.

Källa: Barnombudsmannen (TT)

– Det är anmärkningsvärt låga siffror och det ser vi som allvarligt, säger Sophie Josephson, styrelseledamot på Nätverket för barnkonventionen.

Nätverket, där bland andra Rädda barnen och Unicef ingår, har för tredje året gjort en undersökning om hur landets kommuner är rustade för att säkerställa barns rättigheter.

Bara fyra av tio av de 221 kommuner som deltagit svarar att de har en strategi för att förverkliga barnkonventionen.

Stort ansvar

– Då är det också viktigt att komma ihåg att barnkonventionen ska bli svensk lag, men redan i dag är kommunerna bundna av den eftersom den är en del av den internationella folkrätten. Så de ska redan göra det här i dag, säger Sophie Josephson, som även är barnrättsrådgivare på Ecpat i Sverige.

På nationell nivå har Sverige redan en strategi för att stärka barns rättigheter. Men kommunerna har också ett stort ansvar, framhåller Sophie Josephson.

– De flesta av rättigheterna som rör barn ska ju förverkligas på kommunal nivå. Det handlar om beslut om barnets bästa och rätt att komma till tals i kommunen, exempelvis i skolan och hos socialtjänsten, säger hon.

Dubbel utsatthet

Detta är något som kan ha stor betydelse för barn som exempelvis behöver skydd mot våld, hamnar i kläm i vårdnadstvister eller har svårt i skolan på grund av funktionsnedsättning.

– I de fall kommunen saknar en barnstrateg blir det en dubbel utsatthet för barnen. De blir inte bara utsatta för en kränkning, de måste också kämpa på egen hand för att få sina rättigheter tillgodosedda, säger Sophie Josephson.

Regeringen arbetar för att barnkonventionen ska bli svensk lag i början av 2018.