"Det är valår och om oppositionen (S+V) vinner valet vill de höja både restaurangmomsen och arbetsgivaravgifterna för unga. Det vore en fullständig katastrof för oss och branschen och det kan får stora konsekvenser för vår tillväxt", skriver företagets vd respektive vice vd Richard och Christoffer Bergfors. 

Brevet har under onsdagen spridits i sociala medier, där den väckt kritik från olika håll. Robin Zachari, redaktör för bloggen Alliansfritt Sverige är en av de som reagerat. 
 
– Jag tolkar det som att de utövar påtryckning på sina drygt tre tusen anställda. Det är ytterst en demokratifråga. Ska en chef som bestämmer om du får jobba kvar eller inte säga vad du ska rösta på. Jag tycker det är smaklöst, säger han till Metro. 
 
Hamburgerkedjans vd Rickard Bergfors försvarar sin ståndpunkt, men medger att formuleringen var "olycklig".
 
– Det var inte meningen som en påtryckning, men det är uppenbart i efterhand att folk har tolkat det så.  Mitt syfte var att belysa frågor som är avgörande för branschen. Vi har högt i tak och jag har inte fått några mejl eller samtal från anställda som blivit illa berörda. 

Men att anställda inte hör av sig till den högsta ledningen, behöver inte betyda att de inte känner obehag, menar fackförbundet Unionens chefjurist Martin Wästfelt.
 
– Man måste tänka som arbetsgivare att det finns anställda som inte vågar närma sig ledningen. Vi menar att man ska vara försiktig med att använda det övertag man har i sådana här syften. Det är klart att man ska kunna diskutera saker men då ska det vara kopplat till relationer mellan anställd och arbetsgivare.
 
Varumärkesexperten Niklas Turner Olovzon tror att uppmärksamheten kring brevet kan skada kedjans image som en schysst arbetsgivare för unga. 
 
– Unga i dag blir mer upprörda än tidigare generationer över arbetsgivarpåtryckningar. Trenden är en utveckling mot större frihet för anställda, som tillåts göra karriär genom att bygga sina egna plattformar. Just den personliga friheten är högt värderad bland unga idag, säger han.