Fakta: Fisk och grönt

Forskning visar att du bör äta mer av:

Grönsaker. Kalorisnåla och tillför gelbildande fibrer (betaglukaner) som sänker blodtryck och skadligt kolesterol.

Frukt och bär. Oftast fiberrika och innehåller vitaminer och antioxidanter. Sockret i frukt och bär ger lägre och långsammare blodsockerhöjning än rent socker och gör att man känner sig mätt längre.

Ärtor och bönor. Innehåller mycket gelbildande fibrer, vitaminer, antioxidanter och proteiner.

Fullkornsbröd, gärna av havre, korn eller råg.

Fisk. Omega 3 har flera hjärtskyddande effekter.

Nötter och mandlar kan vara ett bra mellanmål.

Källa: Karolinska institutet, med flera.

Ännu en studie visar nu att det är bra för hälsan att äta som man traditionellt gjort i länderna kring Medelhavet.

I den aktuella undersökningen, som presenteras vid den pågående europeiska hjärtkongressen (ESC) i Rom, följde forskarna 1 197 personer som hade drabbats av hjärt-kärlsjukdom, som hjärtinfarkt eller slaganfall.

Matintaget uppskattades med hjälp av ett frågeformulär och i vilken utsträckning personerna åt en medelhavskost uppskattades med hjälp av en niogradig poängskala.

Lägre risk

Efter i snitt 7,3 år hade 208 personer dött.

Det visade sig att de som hade ätit en större andel medelhavskost löpte en signifikant lägre risk att dö under uppföljningstiden.

Om följsamheten till kosten ökade med två poäng, minskade risken att dö i förtid med 21 procent. Och om de med sämst följsamhet (0–3 poäng) jämfördes med dem som hade högst följsamhet (6–9 poäng), minskade risken med hela 37 procent.

"Detta var en observationsstudie så vi kan inte säga att det finns ett orsakssamband. Men resultatet uppmuntrar oss att undersöka de mekanismer som kan ligga bakom att en medelhavskost skyddar mot död (i förtid)", säger professor Giovanni de Gaetano, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från ESC.

Följa noga

Den hittills tyngsta studien på området publicerades 2013 där spanska forskare lottade nästan 7 500 personer med hög risk för hjärt-kärlsjukdom att antingen äta en medelhavskost eller en fettsnål diet.

Fem år senare visade det sig att en medelhavskost minskar risken att drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller kardiovaskulör död med cirka 30 procent.

Enligt Fredrik Nyström, överläkare och professor i internmedicin vid Linköpingsuniversitet, vet man inte exakt vad det är i medelhavskosten som är så bra. Dessutom, säger han, bör man komma ihåg vad man jämför med.

– I den spanska studien kan det lika gärna ha varit den fettsnåla dieten som är skadlig. Jag tror definitivt på medelhavsmat, men då bör man vara noga med att inte byta ut exempelvis olivoljan mot andra oljor som rapsolja, som Livsmedelsverket vill, för vi vet ingenting om vilken påverkan det har, säger han.