Fakta: Stadieindelad timplan

Regeringen föreslår att undervisningen i ämnet matematik utökas med 105 timmar i grundskolan och specialskolan, med start den 1 juli 2019.

Detta blir möjligt genom att undervisningstiden i elevens val minskas med motsvarande antal timmar.

Ämnet teknik ska synliggöras genom att det får en egen minsta garanterade undervisningstid i den stadieindelade timplanen.

Bestämmelsen om anpassad studiegång ska få ett tillägg som innebär att i grundskolan, specialskolan och sameskolan ska den anpassade studiegången utformas så att eleven får förutsättningar att nå gymnasiebehörighet.

De nya bestämmelserna, med undantag för utökningen av matematiktimmarna, föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

Matematikutbildningen i grundskolan föreslås öka till 2019 med 105 timmar till totalt 400 timmar i högstadiet. Tiden tas från ämnet elevens val, berättade Fridolin vid en pressträff på Skanskvarnskolan i Årsta i Stockholm.

Elever ska också få den undervisningstid de har rätt till och som behövs för att nå kunskapskraven till gymnasiet.

Timplanen ska bli stadieindelad för att skolorna ska få bättre koll på sin undervisningstid i de olika ämnena. I dag kan tiden variera mellan skolor.

En satsning på matte är okontroversiell – de svenska resultaten sjunker snabbt i ämnet och hindrar många att nå gymnasiebehörighet. Sverige har också relativt få mattetimmar enligt Fridolin.

En demokratifråga

Även teknikämnet ska stärkas till minst 200 timmar i hela grundskolan.

– Tekniskt kunnande är i det moderna samhället en demokratifråga, säger Fridolin, som påpekar att människor möter tekniken i dag i alla branscher.

Från borgerligt håll stöds en stadieindelad timplan och mer matematik, men partierna är kritiska ändå.

– Regeringen har misslyckats med att införa matten, säger Camilla Waltersson Grönvall (M), talesperson i utbildningsfrågor.

Hon anser att en mattesatsning borde ha skett redan från denna hösttermin.

Inte mer idrott

En majoritet i riksdagen – Alliansen och SD – vill också ha fler idrottstimmar, men det anser inte regeringen.

– Mer betygsatt idrotts- och hälsoundervisning är inte det som gör att de barn som rör sig minst kommer att göra det i större utsträckning, säger Fridolin.

Det viktiga är att de rör sig varje dag, på rasterna exempelvis, anser han.

Förslaget går nu på remiss.