Fakta: EU:s sanktioner

På grund av inbördeskriget i Syrien har EU sedan 2011 fryst eventuella tillgångar och infört visumförbud för totalt 208 personer och 69 företag och organisationer. Sanktionerna förlängdes senast i maj i år till att gälla till den 1 juni 2017.

Vad gäller Ryssland finns parallellt en rad olika EU-sanktioner med anledning av kriget i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim:

Personliga sanktioner (visumförbud och frysta tillgångar) råder för 146 personer och 37 företag och organisationer i Ryssland och Ukraina. Förlängdes senast i september till och med den 15 mars 2017.

Ekonomiska sanktioner (lånebegränsningar, import- och exportförbud) mot ett antal stora statskontrollerade ryska banker, energibolag och försvarsindustrier. Förlängdes senast i juli till och med den 31 januari 2017.

Handelssanktioner (import- och investeringsstopp samt förbud att ordna turisttjänster) mot Krim och den fristående staden Sevastopol. Förlängdes senast i juni till och med den 23 juni 2017.

Källor: EU-kommissionen, Europeiska rådet

Fakta: Minsköverenskommelsen

Rysslands president Vladimir Putin, Ukrainas president Petro Porosjenko, Frankrikes president François Hollande och Tysklands förbundskansler Angela Merkel möttes i februari 2015 i Vitrysslands huvudstad Minsk. De förhandlade där fram en uppgörelse för vapenstillestånd i östra Ukraina. Värd för mötet var den vitryske ledaren Aleksandr Lukasjenko.

Uppgörelsen kallas för Minsk 2 och förutsätter bland annat:

Vapenvila i konflikten

Båda parter ska dra tillbaka tyngre vapen

Påbörjade samtal om att hålla lokala val i östra Ukraina

Alla fångar som tagits ska friges

Världen måste göra allt den kan för att få stopp på den "barbariska situationen" i Aleppo, är budskapet från Angela Merkel efter veckans EU-toppmöte i Bryssel.

Och även om EU-ledarna i sitt gemensamma uttalande inte uttryckligen hotar Moskva med nya sanktioner så är det inget som Merkel utesluter.

– Vi kräver ett slut på attackerna. Vi har inte bara sagt att vi kan införa sanktioner mot Syrien utan också sanktioner mot alla som är allierade med Syrien. Och det innebär även Ryssland, säger förbundskanslern i Bryssel.

Ingen kompromiss

Den allt sämre relationen till Ryssland var huvudämne under EU-ledarnas middagsdiskussion. Den ryske presidenten Vladimir Putins stormaktsambitioner skapar oro, samtidigt som EU-länderna är splittrade om hur man ska hantera grannen i öst.

– Ledarna betonade olika typer av rysk fientlighet, från flygöverträdelse, till informationskampanjer, cyberattacker och inblandning i politiska processer i och bortom EU, säger EU-ledarnas permanente ordförande Donald Tusk.

Han drar slutsatsen att Rysslands strategi är att försvaga EU, men tillägger att EU:s mål inte är att öka spänningarna.

– EU är alltid redo att gå in i en dialog, men vi kommer inte att kompromissa med våra värderingar och principer, säger Tusk.

Krigsbrott?

EU-ledarna diskuterade Ryssland efter påtryckningar från länder som vill försöka förbättra relationen – framför allt Italien, Ungern, Grekland och Cypern – och även hoppas på att EU:s sanktioner ska mildras något.

Fast så lär det inte bli så länge som parterna – framför allt Ryssland och dess allierad – inte har uppfyllt den uppgörelse som nåddes i Minsk i början av 2015 om hur konflikten i Ukraina ska lösas.

– Vi är eniga om att så länge inte Minsköverenskommelsen efterlevs så ska sanktioner ligga kvar, säger statsminister Stefan Löfven (S) i Bryssel.

De ryska bombningarna av Aleppo i Syrien har samtidigt fått Frankrike och Storbritannien att i stället tala om nya sanktioner mot ryssar och ryska företag som stödjer den syriska regimens krigföring. EU:s utrikesministrar uttalade nyligen att de ryska och syriska bombningarna av Aleppo kan vara ett krigsbrott.

Renzi vill lindra

I EU-toppmötets slutdokument talas dock "bara" om att EU ska överväga alla alternativ om inte grymheterna upphör. Enligt nyhetsbyrån AFP var det Italiens premiärminister Matteo Renzi som krävde att formuleringar om möjliga sanktioner mot Ryssland togs bort.

Stefan Löfven ser det ändå som att utökade sanktioner är ett alternativ och hävdar att Sverige varit tydligt med att man "absolut inte kan utesluta" sanktionerna.

– Det ska ligga på bordet tycker vi, säger statsministern i Bryssel.