Fakta: Inbördeskriget i Colombia

De marxistiska gerillarörelserna Colombias revolutionära väpnade styrkor (Farc) och Nationella befrielsearmén (ELN) bildades 1964 sedan vänstern utestängts från det politiska systemet.

Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och knarkkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220 000 människor, varav 80 procent civila, har dött i konflikten sedan 1959.

Samtalen mellan regeringen och landets största gerillagrupp Farc påbörjades i november 2012 och har bedrivits i Kubas huvudstad Havanna. Med ELN har man dock ännu inte fått fart på fredsförhandlingar.

Parterna kom överens om ett fredsavtal den 25 augusti 2016.

Källa: Utrikespolitiska institutet, Folke Bernadotteakademin, AFP

– Nu har vi ett historiskt fredsavtal på plats. Vi vill med den här nya strategin stödja genomförandet av freden, säger Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, till TT.

Enligt den nya biståndsstrategin för Colombia ska pengarna – 950 miljoner kronor fram till och med 2020, samma biståndsnivå som tidigare – bland annat användas till att stärka rättssystemet i landet, exempelvis bygga upp domstolar. Ett annat fokusområde för det svenska biståndet är att öka kvinnors politiska deltagande. Liksom tidigare ska även kokaodlare i Colombia stöttas i omställningen till kaffeodling.

Fredsavtalet mellan den colombianska regeringen och Farc-gerillan ska undertecknas den 26 september och väntas godkännas i en folkomröstning den 2 oktober.

Isabella Lövin ser stora utmaningar för fredsprocessen men är ändå optimistisk:

– Det finns en våldströtthet i landet. Efter 60 år av konflikt är det många som känner att det får vara nog, säger hon.