Fakta: Ministerposter

Nya miljöpartister som nämnts är riksdagsledamoten Maria Ferm, kommunalrådet i Malmö Karolina Skog och tidigare språkröret Åsa Domeij.

S-ministrar som kan sitta löst är infrastrukturminister Anna Johansson, framtidsminister Kristina Persson och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Miljöpartiet vill gärna ha infrastrukturministerposten men Socialdemokraterna släpper knappast den.

Om förändringar i omvärlden motiverar nya ministerposter så är en integrationsminister högt upp på listan.

Även en samordningsminister har diskuterats för att öka regeringens effektivitet.

Miljöpartiet har i nuläget sex statsråd:

Miljöminister Åsa Romson

Utbildningsminister Gustav Fridolin

Kulturminister Alice Bah Kuhnke

Biståndsminister Isabella Lövin

Bostadsminister: tidigare Mehmet Kaplan, nu Per Bolund

Finansmarknadsminister Per Bolund

Alla väntar med spänning på Stefan Löfvens utlovade regeringsombildning. Hur många nya namn blir det? Vilka får gå? Blir det en stor ommöblering? Två ministrar måste ersättas, förre bostadsministern Mehmet Kaplan (MP) och miljöminister Åsa Romson (MP). Få tror dock att det stannar där.

Många frågor ligger på bordet. Kommer Miljöpartiet att få en svagare ställning efter genomklappningen? Byts socialdemokratiska ministrar som inte gjort särskilt mycket väsen av sig ut? Det finns ett tydligt tryck från socialdemokrater att Löfven ska göra något ordentligt för att ta initiativet och toppa laget för att vända de usla opinions- och förtroendesiffrorna.

För och emot

Men det finns argument både för och emot att möblera om för mycket i regeringen och att sparka sittande statsråd.

– Vad som talar mot är att vi befinner oss i den period då många frågor ligger i pipeline och ministrar ska leverera propositioner. Att då byta ministrar på de posterna kan försena processen, vilket inte är bra, säger en regeringskälla till TT.

– Vad som talar för är att omvärlden förändras, att det händer saker som kan motivera en justering av ministerposter och portföljer, säger hen.

De frågorna handlar om att göra regeringsarbetet mer effektivt, vilket även skulle tala för inrättandet av en samordningsminister. Att ta in nya ministrar med större lyskraft handlar delvis om något annat som tar sikte på nästa val. En regeringsombildare måste hantera båda bollarna samtidigt.

Färre statsråd

Att Miljöpartiets försvagning skulle leda till ett minskat inflytande i regeringen är inte särskilt troligt. Den frågan klarades av vid regeringsbildningen och gäller hela mandatperioden, enligt TT:s källor. Däremot kan regeringen bli mindre, något som skulle gå ut över såväl S som MP.

– Jag skulle önska att man minskar regeringen något, tar bort någon socialdemokrat och någon miljöpartist så att de som blir kvar blir lite starkare, säger Peter Eriksson till TT.

Många S-röster har hörts med kravet att partiet ska ta över de viktiga bostadsfrågorna. Men det är inte självklart.

– Skolan är mycket viktigare ur ett väljarperspektiv, säger TT:s regeringskälla.

Frågan är om det redan sargade MP-språkröret Gustav Fridolin, som i dag är utbildningsminister, går med på det och vart han i så fall skulle ta vägen.