Fakta: Mer om årets kemipristagare

71-årige Jean-Pierre Sauvage är född i Paris i Frankrike. Fil. dr 1971 vid universitetet i Strasbourg, där han numera är professor emeritus. Han har även varit verksam vid Centre national de la recherche scientifique (CNRS).

Fraser Stoddart är 74 år och kommer från Edinburgh i Storbritannien. Fil. dr 1966 vid universitetet i Edinburgh. Han är i dag kemiprofessor vid Northwestern University i Evanston i USA.

Bernard Feringa, 65 år, är född i Barger-Compascuum i Nederländerna. Han är professor i organisk kemi vid Rijksuniversiteit Groningen i Nederländerna.

Vilka användningsområden de molekylkära maskinerna kommer att få är i dag svårt att förutspå. Men det skulle bland annat kunna leda fram till nya material, sensorer och energilagringssystem.

De är tusen gånger tunnare än ett vanligt hårstrå och omöjliga att se med blotta ögat. Men världens minsta "maskiner", molekyler vars rörelser går att kontrollera och som kan utföra ett arbete när energi tillförs, har slagit forskarvärlden med häpnad.

– De har löst fundamentala vetenskapliga problem och utvidgat vad som är möjligt att göra med kemi i dag, säger professor Olof Ramström, ledamot av Nobelkommittén för kemi, till TT.

Samtidigt ligger det mest spännande med deras arbete i framtiden. Utvecklingsmässigt befinner sig de molekylära maskinerna i ett mycket tidigt skede – att jämföra med den elektriska motorn på 1830-talet, där vetenskapsmännen kunde visa upp snurrande vevar och hjul, utan att veta att detta senare skulle leda fram till exempelvis tvättmaskiner.

Miniatyrrobotar

– Det finns många användningsområden, bland annat som transportmedel genom kroppen. Men jag tänker mig också till exempel miniatyrrobotar som skulle kunna leta upp cancerceller, sade Bernand Feringa när Kungliga Vetenskapsakademien ringde upp honom under presskonferensen där priset tillkännagavs.

– Jag känner mig lite som bröderna Wright. Folk sade till dem "vad ska vi med flygmaskiner till?", sade Feringa.

Hiss och datorchip

1983 togs det första steget mot en molekylär maskin när Sauvage lyckades länka ihop två ringformade molekyler till en kedja. Normalt sitter molekyler ihop med bindningar där atomerna delar elektroner, men i kedjan satt de istället ihop med en friare mekanisk bindning.

1991 utvecklade Stoddart en så kallad rotaxan. Han trädde en molekylär ring på en tunn molekylär axel och visade att ringen kunde röra sig längs axeln. Därifrån har han även utvecklat en molekylär hiss, en molekylär muskel och ett molekylbaserat datorchip.

1999 lyckades Feringa få ett molekylärt rotorblad att snurra åt samma håll och blev då först med att utveckla den molekylära motorn. Därefter har han designat en nanobil och fått rotation på en glasstav som är 10 000 gånger större än själva motorn.

Fraser Stoddart blev överraskad och överväldigad när han fick veta att hans forskning gör att han får Nobelpriset.

– Det har talats om det i många, många år och jag hade nått en punkt där jag inte förväntade mig det längre, om jag ska vara ärlig. Jag trodde inte att det skulle dyka upp på folks radar i Stockholm, säger han till TT.