Fakta: Några av kraven

Hållbar arbetsmiljö för alla yrkesgrupper inom vården.

Tid för återhämtning vid natt- och skiftarbete.

Färre patienter per sjuksköterska i akutsjukvården.

Öppna stängda vårdplatser – ingen ska dö på grund av platsbrist.

Adekvat löneutveckling över arbetslivstid.

Lika vård för alla.

Källor: "Slut på rean – en annan vård är möjlig"/evenemang runtom i Sverige med egna Facebooksidor.

– Men det finns inom vissa delar av vården. Generellt, när vi gör jämförelser med andra länder, ser vi att svensk vård håller väldigt hög kvalitet och att patienter ofta är väldigt nöjda med de behandlingar de har fått, säger han.

Martin Jonsson, specialistsjuksköterska på Norrlands universitetssjukhus, hörde till de cirka 300 som protesterade i Umeå.

– Vi har börjat se att både vårdpersonal och patienter börjar fara illa av den vård vi tillsammans försöker bedriva, säger han till TT.

"Är väldigt arga"

Proteströrelsen som samlades i 26 svenska städer i dag kräver bland annat att inga patienter ska behöva dö av platsbrist, och att man därför ska öppna stängda vårdplatser. "Adekvat löneutveckling" och färre patienter per sjuksköterska i akutsjukvården finns också på kravlistan.

– Vi är väldigt, väldigt arga. Ledningen och politikerna har inte lyssnat på oss tidigare, säger Malin Holmström, sjuksköterska och en av många som protesterade i Östersund.

I Hässleholm demonstrerade bland andra sjuksköterskan Malin Svensson som kräver mer personal.

– På vissa ställen handlar det inte om när – utan om – du kan äta. Det finns ingen avlösning, grundbemanningen räcker inte till och det kommer in hyrpersonal i bästa fall. Annars får ordinarie personal jobba dubbelpass, säger hon.

Måste agera

Yrkesföreningen Sveriges undersköterskor och specialistundersköterskor hör till dem som kräver att sjukvårdsministern agerar. I en debattartikel i Aftonbladet lovar de att fortsätta "vårdvråla" tills han och andra beslutsfattare börjar lyssna och fatta "de rätta besluten".

TT:s fråga om det inte behövs satsas mer på vården besvarar Gabriel Wikström genom att bland annat prata om beslut som redan är fattade, bland annat utbyggnaden av specialistsjuksköterskeutbildningen och insatser som underlättar för studenter att göra praktik i vården.

– Vi skjuter också till resurser; från nästa år handlar det om totalt tio miljarder till kommuner och landsting i permanenta statsbidragshöjningar. Och det är ju ett sätt att möta de brister som tas upp här, säger han.

TT: Så ditt budskap är att ni gör tillräckligt och att de som protesterar i dag kommer att bli nöjda?

– Nej, jag skulle nog säga att vi är mitt inne i ett skede där vi håller på att ställa om svensk hälso- och sjukvård, och just nu jobbar vi på departementet med flera förslag som har lämnats till stora utredningar under det här året. Många av förslagen handlar om hur man kan få en effektivare vård och hur personalen ska kunna ägna mer tid åt patienterna och inte sitta fast i administration.

Wikström säger att han tror att förslagen både bidrar till högre kvalitet i vården och att personalens kompetens tas tillvara på ett bättre sätt. Frågan om vårdpersonalen ska få högre löner vill han däremot inte kommentera.

– Det där är ju en fråga för parterna på arbetsmarknaden, och det är ju uppenbart att här finns det en stor utmaning såväl på arbetsgivarsidan som löntagarsidan i kommande avtalsförhandlingar. Men som minister varken vill eller kan jag lägga mig i de exakta lönenivåerna.