Fakta: Konflikt om grundlagen

Regeringspartiet AKP och president Recep Tayyip Erdogan vill att Turkiet ska ändra grundlagen och gå från parlamentarism till ett renodlat presidentsystem. Det skulle skapa ett tydligare och mer handlingskraftig ledarskap, hävdar AKP.

Oppositionen å sin sida menar att det bara är ytterligare ett sätt för presidenten att knyta makten närmare sig själv. Att Erdogan dessutom aktivt propagerar för förslaget ses av oppositionen som ett brott mot den turkiska konstitutionen, där presidenten har en i huvudsak ceremoniell roll och ska representera hela folket, inte bara sina väljare.

Tidigare i veckan utbröt knytnävsslagsmål i det turkiska parlamentet, om ett förslag som ska häva den parlamentariska immuniteten för ledamöter av det prokurdiska partiet HDP. Flera av dem riskerar åtal och kritiker menar att processen är ett led i Erdogans försök att vinna majoritet för den nya konstitutionen.

– Jag tror inte att jag kommer att vara en kandidat vid nästa kongress under rådande omständigheter, säger Ahmet Davutoglu, enligt nyhetsbyrån AFP.

Att han lämnar posten som partiordförande innebär även att han avgår som premiärminister vid den extrainsatta partikongressen den 22 maj.

En av de personer som turkiska medier pekar ut som en möjlig ersättare för Davutoglu är Erdogans svärson Berat Albayrak, som i november utsågs till energiminister.

Bråk om ny grundlag

– Det här innebär att Erdogan konsoliderar sin makt ytterligare. De fyra namn som pekas ut som potentiella ersättare är alla långt mer trogna Erdogan. Det här talar för att han kommer att försöka driva igenom en grundlagsändring för att stärka presidentmakten, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

När Erdogan lämnade premiärministerposten 2014, för att i stället bli president, handplockade han Davutoglu som sin ersättare. Men de två uppges ha varit inblandade i en maktkamp sedan 2015, bland annat gällande den nya konstitution som Erdogan försöker driva igenom.

Erdogan, som enligt rådande grundlag har en i huvudsak ceremoniell roll, vill kraftigt stärka presidentens makt, vilket mött hårt motstånd från oppositionen.

Kan påverka EU-avtal

– Davutoglu har inte kampanjat för Erdogans presidentsystem. Han gjorde inte det under valet i juni, och när han väl gjort det har han sagt att vi måste ha ett presidentsystem med tydliga kontrollmekanismer och maktdelning, säger Paul Levin till TT.

Han tror att nyheten skapar oro i Bryssel, eftersom det kan komma att påverka det migrationsavtal som Turkiet slutit med EU.

– Det är framförallt Davutoglu som varit förkämpe för avtalet, medan Erdogan mest kritiserat EU från sidolinjen. Det här kan innebära komplikationer för avtalet, säger Paul Levin.