– Det tar stora resurser i anspråk och påverkar hur många rutinkontroller länsstyrelserna kan göra hos till exempel lantbrukare, slakterier och zoobutiker.

Katarina Andersson på Jordbruksverket om att länsstyrelserna liksom tidigare år varit kraftigt belastade av anmälningar från allmänheten, som ofta inte leder till några åtgärder.

Fakta: Delat ansvar för djurskyddet

Enligt djurskyddslagen är det länsstyrelserna och andra statliga myndigheter som ska ansvara för djurskyddskontrollen.

På slakterier har länsstyrelserna och Livsmedelsverket ett delat ansvar för kontrollen.

Jordbruksverket ansvarar för att vägleda och samordna de operativa kontrollmyndigheterna.

Fakta: Jordbruksverket

– Det här är inte de små bristerna, utan det är det allvarligaste och det som har haft stor påverkan för djuren, säger Katarina Andersson, samordnare för djurskyddskontroller på Jordbruksverket, till TT.

Åtalsanmälningarna har ökat ända sedan länsstyrelserna 2009 tog över ansvaret för djurskyddskontrollerna från kommunerna. Men förra året var ökningen exceptionellt stor: 498 anmälningar lämnades till polis eller åklagare, hela 40 procent fler än 2014, visar Jordbruksverkets sammanställning.

Mer effektivt

Katarina Andersson menar att huvudorsaken till att anmälningarna har ökat både i fjol och tidigare år är att djurskyddsarbetet blivit mer effektivt sedan länsstyrelserna tog över.

– Det är inte ett tecken på att djurskyddet har blivit sämre, utan det är ett tecken på att länsstyrelserna använder verktygen på ett mer likartat sätt, jämfört med när kommunerna gjorde kontrollerna. När det finns fog för att göra en åtalsanmälan eller ett omhändertagande så gör man det, säger hon.

– Det fanns kommuner som var mycket duktiga, men det var för olika. I dag är kontrollen mer rättssäker, mer enhetlig och mer effektiv.

Döda kycklingar

Jordbruksverket har ingen statistik över vad åtalsanmälningarna gäller. TT har dock tagit del av samtliga anmälningar i Stockholms och Södermanlands län under perioden 2009–2015. De gäller alltifrån vanvårdade hundar och katter till grisar som varit avmagrade eller utsatts för kraftigt våld, kor som transporterats trots att de varit högdräktiga, hästar med förvuxna hovar och kycklingar som dött under transporten till slakteriet.

Även om allt fler anmäls är det dock få som fälls för olika former av brott mot djur.

Få fällande domar

En genomgång som Sydsvenskan gjorde i fjol av samtliga åtalsanmälningar i Skåne län sedan 2009 visade att bara sex procent lett till fällande dom. Ann Jaconelli, länsveterinär i Södermanlands län, känner igen sig i bilden:

– Det är inte alls många anmälningar som leder till fällande domar. Och jag kan inte säga varför. Vi gör vårt jobb och lägger fram den bevisning som vi har i ärendet. Ibland så tycker jag att domstolarna kan behöva utvidga sin kunskap, säger hon.

Jaconelli tycker även att fler län borde ta efter Stockholm, som har inrättat en särskild grupp med djurskyddspoliser.

– Det är viktigt att alla som jobbar med det här är insatta på området.

Bättre i lantbruket

Samtidigt som de allvarliga, misstänkta missförhållanden som leder till åtalsanmälningar ökade så minskade det totala antalet brister i lantbrukens djurhållning under förra året, enligt Jordbruksverkets statistik.

– Det finns variationer mellan djurslagen. Men generellt har det minskat, vilket är väldigt positivt. En orsak är att kunskapen hos djurhållarna har ökat, länsstyrelserna har jobbat mycket med att sprida information på olika sätt, säger Katarina Andersson.