Fakta
Så känner du igen sammetsgetingen
  • Sammetsgetingen är större än vår vanligare geting men något mindre än en bålgeting. Till färgen är den mörkbrun till svart, har gula fötter och en orange hjässa.
  • Deras bon är lätta att känna igen då de är mycket större än de vi är vana vid. Bona kan bli stora som badbollar: upp till 70 cm breda och 90 cm höga.
  • Om du misstänker att du har sett sammetsgetingen i Sverige, bör du anmäla detta via artiportalen.se eller mejla till: jourhavande.biolog@nrm.se

I fjol rapporterades flera dödsfall till följd av allergiska reaktioner orsakade av den så kallade sammetsgetingen, enligt The Guardian. Redan då uppmanade Jordbruksverket att man skulle vara på sin vakt om getingen observeras i Sverige – och nu verkar den närma sig.

– Risken för att det tar sig till Sverige har inte blivit mindre, men det är svårt att bedöma exakt hur stor risken är, säger Preben Kristiansen, bihälsokonsulent vid Sveriges biodlares riksförbund.

LÄS ÄVEN: Mördargeting kan komma i sommar – "gör massangrepp"

Sammetsgetingen, eller Vespa velutina som den heter på latin, kan likt vår vanliga geting orsaka dödliga allergiska reaktioner – men den största faran är för våra honungsbin. Arten angriper i massangrepp som kan slå ut hela bisamhällen – en enda sammetsgeting kan döda hela 50 bin per dag.

Ursprungligen kommer sammetsgetingen från Asien och den tros ha tagit sig till Europa genom en last med krukor från Kina till Frankrike. Den har nu tagit sig vidare till Spanien, Portugal, Italien, Belgien och Tyskland.

För två veckor sedan hölls ett stormöte då man uppdaterade om sammetsgetingens framfart, och bihälsokonsulenten Preben Kristiansen var där.

– Den har inte tagit sig till Sverige än, vad vi vet. Och det fanns inte heller några rapporter om att den har observerats i Storbritannien som man befarade förra året, säger han.

LÄS ÄVEN: Monsternyckelpigan sprider sig över Sverige – därför ska du inte döda den

Sammetsgetingen sprider sig ungefär 20 kilometer per år och Jordbruksverket har en beredskapsplan för hur man ska agera om den närmar sig svenska gränsen. Binäringen i södra Sverige utsätts för störst fara, detta på grund av att miljön fortfarande är gynnsam för arten där.

– Längre upp klarar den sig förmodligen inte särskilt länge, säger Preben Kristiansen.