"Jag uttrycker till er mina känslor av sorg".

Påven Franciskus i ett uttalande till det kubanska folket sedan Fidel Castro avlidit.

Fakta: Fidel Castro

Föddes den 13 augusti 1926 i närheten av byn Birán, östra Kuba. Död den 25 november 2016.

Pappan var en förmögen sockerrörsbonde. Mamman var pappans hembiträde, senare hustru.

Studerade juridik vid Havannas universitet.

Anslöt sig till det socialistiska partiet Partido Ortodoxo 1947.

Gifte sig med Mirta Díaz-Balart 1948. Äktenskapet varade bara till 1955, senare gifte han sig med Dalia Soto del Valle, ett äktenskap som varade till hans död.

Bildade en underjordisk revolutionär grupp 1952 med syfte att ta makten från Kubas dåvarande diktator Fulgencio Batista.

Attackerade militärbaracker i Santiago 1953 men misslyckades. Fängslades och frigavs 1955.

Tog makten 1959 efter ett treårigt gerillakrig.

Var landets premiärminister fram till 1976, och därefter enväldig president fram till 2008 – då lillebror Raúl Castro tog över.

Har enligt BBC avvärjt fler än 600 mordförsök från USA.

Källa: Britannica, BBC, TT

Beskedet om legendarens död kom i kubansk tv kring midnatt lokal tid.

– Med djup sorg berättar jag för vårt folk, våra vänner i detta Amerika och världen, att klockan 22:29 (04:29 på lördagsmorgonen svensk tid) dog den kubanska revolutionens befälhavare, sade Raúl Castro, Kubas nuvarande diktator.

Den rörde Raúl Castro tillade att den 90-årige storebrodern, "i enlighet med hans uttryckliga önskan", ska kremeras.

Regimen i Havanna har utlyst nio dagars landssorg, rapporterar AFP – alltså till och med nästa helg, då också begravningen av Fidel Castro ska ske på söndagen.

Genast kom beklaganden från många av världens mäktigaste politiker.

Även Påven Franciskus talade varmt om Castro, som var en ateistisk revolutionär. Påven meddelar att han ber för det kubanska folket, rapporterar Reuters.

"Jag uttrycker till er mina känslor av sorg".

Trump: "Brutal diktator"

Skägget, cigarrerna, uniformerna – och ett ihärdigt motstånd mot den mäktiga grannen i norr. På senare tid har iskylan tinat något men Castro hängde kvar i mer än ett halvt sekel och under elva amerikanska administrationer – och han blev en ikon för många politiker och vänsteraktivister världen över.

USA:s avgående president Barack Obama, som verkat för närmare kontakter mellan de gamla ärkefienderna, sänder sina kondoleanser till Fidel Castros familj och hälsar att "våra tankar och böner går till det kubanska folket".

Obama konstaterar också att "historien kommer att visa vilken betydelse Castro hade för Kuba och världen", och säger att han själv arbetat hårt för att starta "ett nytt kapitel med Kuba".

USA:s tillträdande president Donald Trump kallar i ett uttalande Castro för "en brutal diktator som förtryckte sitt folk". Trump hoppas också att Castros död "kommer att leda till frihet för det kubanska folket" samt att hans egen administration ska göra "allt för att säkerställa att det kubanska folket slutligen kan inleda sin resa mot välstånd och frihet".

"Den röda tråden"

Även andra pekar på Kubas många brott mot de mänskliga rättigheterna under Castros tid.

– Nu är Satan den som får oroa sig. Fidel är på väg dit och kommer att försöka ta hans jobb, säger Pablo Arencibia, en 67-årig lärare som flydde Kuba för 20 år sedan.

Medier i USA vittnar om kaotiska scener i Miami, där många exilkubaner bor. Runt den kända samlingsplatsen restaurang Versailles fick polisen spärra av för att firandet inte skulle urarta.

Erik Jennische, Kubaexpert och chef för Civil Rights Defenders Latinamerikaprogram, ser glädjen i Miami som väntad, liksom att dödsbeskedet tas emot med stor nervositet i Havanna.

– Kubaner över lag har tänkt på den här dagen i decennier. Det är en dag med ett tydligt före och efter och som man kommer komma ihåg för alltid. Fidel Castro har varit den röda tråden sedan 50-talet i alla frågor, stort och smått. Han har satt agendan för all politik, all kultur, hela samhället, säger han till TT.

Shori: En "David"

Jennische tror att kubanska regimen nu kommer att använda Castros död och manifestera för att stärka sin position.

– Jag kan tänka mig att polisen kommer att sätta in enorma insatser. Trycket mot demokratirörelsen har varit väldigt stort sedan i våras.

Den tidigare diplomaten och socialdemokratiske politikern Pierre Schori minns Castro som en "latinamerikansk David i kamp mot världens mäktigaste militärmakt".

– Jag tror att han tvingades spela en roll som han sannolikt inte ville ha, nämligen att vara ledare för ett land utsatt för sanktioner och yttre hot. Han var i grunden en patriot som ville utveckla sitt land, man han fick inte den chansen. Jag tror att det är den bilden som kommer att leva kvar i historien, säger han till TT.