– Uppenbarligen kan lärarens förväntningar påverkas av faktorer som inte har med prestationen att göra.

Emilia Aldrin, universitetslektor i svenska språket.

Fakta: Studien

Uppsatsen med muslimskt namn fick många E och ett snittbetyg på mellan D och E. Versionerna med amerikanskt eller svenskt namn fick båda snittbetyg på mellan C och D. Skalan går från A till F, där F är underkänt.

I bedömningen av engagemang, förmåga att berätta intressant och hålla tråden fick de tre texterna likvärdiga omdömen.

Svensklärarna i studien består av kvinnor och män, med olika lång tid i yrket och varierande erfarenheter av flerspråkiga elever. Lärarna är verksamma i västra Sverige.

Experimentet med de tre olika pojknamnen ingår i en större studie om textbedömning i svenska språket, där andra delar med fokus på sociala aspekter redan publicerats.

Källa: Högskolan i Halmstad.

– Uppenbarligen kan lärarens förväntningar påverkas av faktorer som inte har med prestationen att göra, säger Emilia Aldrin, universitetslektor i svenska språket på Högskolan i Halmstad.

Betygssättning diskuteras just nu flitigt, inte minst sedan tre högstadieelever i Sollentuna förra veckan berättade att de fått helt olika betyg på identiska inlämningsuppgifter. Lärare har i debatten också kritiserat otydligheter i betygskriterierna.

Fel slutsatser

De hundra svensklärarna i Emilia Aldrins experimentella studie visste inte att uppsatsen de skulle bedöma fanns i tre versioner – med typiskt svenskt, traditionellt muslimskt eller modernt amerikanskt förnamn på karaktären.

Texten var en en autentisk hemuppsats på cirka 500 ord skriven av en åttondeklassare. På temat "en dag i min barndom" berättar eleven om en femårig pojkes känslor när en nära anhörig går bort. Utöver pojkens namn fanns inga tydliga kulturella markörer i berättelsen.

Emilia Aldrin betonar att studien är liten och hon drar inga statistiska växlar på resultatet. Däremot tycker hon att indikationerna är tydliga.

– Det var fler som upplevde att texten hade ett inkorrekt språk och att stilen var sämre avvägd när det var ett typiskt muslimskt namn på karaktären, säger hon.

– I sina motiveringar var det också fler som faktiskt skrev att det här uppenbarligen är en text skriven av en elev med svenska som andraspråk, vilket det inte var. Texten var inte perfekt, det fanns skrivfel, men inte andraspråksfel, säger hon.

Hoppas på förändring

Anneli Salomao, student på lärarutbildningen i Göteborg, känner i viss mån igen problemen från sin egen skoltid. Hon hoppas dock på en förändring i takt med att både samhället och lärarkåren får en större variation.

– Man tar upp detta ganska mycket på utbildningen, säger hon.

– Jag tror att den nya generationen lärare kommer att ha det med i bagaget. Jag kan tänka mig att det har skett en förändring där.

Enligt Clas Lundstedt, pressansvarig hos diskrimineringsombudsmannen (DO), är diskriminering i skolan ett extra stort problem eftersom grundskolan inte är frivillig.

– Det vanligaste som hamnar hos oss är trakasserier på olika sätt, men vi har sett att det kan komma till utryck på olika sätt, säger han.

– Det är ett prioriterat område, som är särskilt viktigt med tanke på skolplikten.