My, 21, i Stockholm, har ingenting emot att kallas för tjock eller fet så länge orden inte är negativt laddade. När hon ställer sig på badrumsvågen pekar nålen en bra bit över gränsen för fetma – men hon vägrar att skämmas och vill att omgivningen struntar i hur mycket hon väger.
– Det ska vara ett faktum att jag är fet, precis som att du är smal, och precis som att jag har brunt hår. Människor behöver inte attraheras av mig, men de ska acceptera mig och min existens och inte lägga sig i hur jag ser ut, säger My.
►LÄS MER: 5-åringen fick höra att hon var överviktig
Det har gått två år sedan hon slutade att hata sin vikt. Omsvängningen kom när hon upptäckte den så kallade fettacceptansrörelsen, som till stora delar består av överviktiga kvinnor som jämför synen på överviktiga personer – så kallad fettfobi – med andra diskrimineringsgrunder.
Ett av fettacceptansrörelsens mål är att skapa frizoner för att kunna diskutera frågorna utan att mötas av hån eller tillrättavisningar från dem som säger att överviktiga personer är ett samhällsproblem. De vill också uppmärksamma hur överviktiga personer behandlas inom vården och på arbetsmarknaden.
►LÄS MER: Debatt: Att mobba överviktiga barn är inte omtanke
– Ska man sätta prislappar på varenda människa så kanske vi också ska göra det på medelålders krisande män och alla olycksrisker de utsätter sig för, säger hon.
Finns ett samband mellan övervikt och ohälsa?
– Det är en komplicerad fråga. Livsstil har att göra med mer än vikt. Lever du på godis är du ohälsosam oavsett hur mycket du väger, men ärligt talat är det också ett personligt val, säger hon.
►LÄS MER: Varannan 15-årig flicka känner sig tjock
Det långsiktiga målet är att jobba mot diskriminering av överviktiga. My berättar att hon inte ens minns alla blickar och elaka kommentarer som hon mötts av genom åren.
– Vissa dagar känner jag det verkligen, speciellt om jag bär kläder som visar hud, som magtröjor och korta kjolar. Ibland hör jag hur folk jag inte känner pratar om min vikt, och så skrattar de. Ofta blir det ännu värre på krogen när folk är fulla, då försvinner hämningarna.
