Fakta: Syrienkriget

Syrienkriget startade 2011 först som ett fredligt uppror mot president Bashar al-Assads regim. Protesterna möttes med våld från regimens sida.

Syrienkriget bedöms hittills ha skördat runt 250 000 människoliv.

Runt 11 miljoner människor är på flykt inom och utom landet.

Under fredagen inleddes fredssamtalen i Genève. FN-sändebudet Staffan di Mistura har en tuff uppgift framför sig. Planen är att samtalen ska pågå i sex månader. Per Jönsson, Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet, tror att strategin med att hålla parterna i olika rum är god.

– Staffan di Mistura eller hans medarbetare kommer att vandra mellan rummen med muntliga budskap eller lappar som parterna får ta del av. Sedan kommer det protester eller tillägg, och så vandrar man tillbaka. Det kanske låter lite barnsligt, men det finns många exempel på när parterna har suttit mittemot varandra, rest sig argt och lämnat rummet.

"Får inte misslyckas"

Tidigare försök har inte lett något vart. "FN-samtalen får inte misslyckas", sade di Mistura häromdagen.

– De är extremt viktiga. Om samtalen bryter samman så fortsätter ju kriget och då är det två parter som vinner på det: Assadregimen, men även IS (Islamiska staten).

Enligt Jönsson är den stora utmaningen att hantera Assadregimens fortsatta styre i Syrien.

– Det svåraste blir att hitta en lösning där Assad avgår, men inte avgår för tidigt. Han måste sitta kvar tillräckligt länge för att regimen ska känna att de inte kommer att avrättas som Gaddafi, säger Jönsson.

Tecken på framgång

Hur det kommer att sluta går i nuläget bara att sia om, men Per Jönsson är optimistisk.

– Jag kan tänka mig att det ett tag framöver kan det bli väldigt tyst. Och förhandlar man i tysthet och det inte läcker ut för mycket i pressen, så är det ett tecken på framgång. Vi ska glädjas åt om det är tyst i tre veckor.