Sju skott i ansiktet och bröstet: så dog Pasquale Marigliano, det 55:e offret i kriget som pågår i den italienska staden Neapel, ett krig om kontrollen av narkotikahandeln som verkar vara omöjligt för polisen att stoppa. Brottsplatserna ser oftast ut på samma sätt: ett lik täckt av ett vitt skynke, blod på marken, en nyfiken folksamling, sörjande kvinnor klädda i svart och mer oroade för allianserna mellan de olika klanerna än för freden. Allt detta utspelar sig under dagtid, bland turisterna i stadens historiska centrum.

Vi befinner oss i de spanska kvarteren, som har fått sitt namn eftersom de byggdes när bourbonerna regerade staden. Det är en djungel av trånga små gator som sammanbinder de borgerliga kullarna med kajerna. De är underbara att besöka och alla guideböcker tipsar om mängder av restauranger där man kan få pizza och andra lokala specialiteter för omkring 10 euro. Men kvarteren utgör även hjärtat för den nya camorran, som bygger allianser med de starkaste krafterna över hela landet.

Det här är Neapel, en stad med två ansikten. Ett stenkast från mordplatsen ligger Piazza del Gesù, nattlivets centrum. På nätterna fyller hundratals studenter pubarna och gatorna som ligger inklämda mellan kyrkor och antika monument. Men rädslan har växt de senaste åren och även de som är födda här och har bott här hela sitt liv känner sig inte säkra längre.

Kidnappningar, stölder och bråk är vardag. Men politikerna verkar ändå inte ta det som händer på allvar, vilket märks i uttalandet från borgmästare Russo Iervolino:
– Jag är trött på att höra folk tala illa om Neapel. Alla talar om de värsta sidorna av vår stad och aldrig om allt det som är bra.
Men precis efter att hon sagt detta inträffade en ny camorra-relaterad attack, i vilken en man dödades.

Vad är det som händer egentligen i den här staden som en gång var vaggan för Syditaliens kultur?
Distriktsåklagarens undersökningar visar att klanerna har byggt allianser med de politiska krafter som tidigare haft makten.
Under tiden har sop-problemet växt. Tonvis av sopor ligger på gatorna. Problemet har ökat gradvis i 13 år och hundratusentals euro har lagts på försök att lösa det. Men varje vår återvänder sop-problemet. För närvarande ligger tre ton sopor på gatorna i Neapel och nattetid tänder folk eld på sophögarna för att slippa stanken. Därmed bidrar man med giftig rök till den redan ohälsosamma miljön.
Regionen Campagnias president, och före detta borgmästaren för Neapel, Antonio Bassolino, har i tio års tid varit specialkommissionär i frågan, men allt han gjort har varit att fatta beslut som nätt och jämnt hållit verksamheten vid liv. Det verkliga problemet är att det inte finns förbränningsanläggningar i Campania och att soptipparna redan är överfulla.

Maffian skadar lastbilarna som ska hämta soporna, för att försäkra sig om kontrollen över all sophantering till sina illa skötta tippar (5 000 allt som allt), dit de redan styrt allt miljöfarligt och speciellt avfall från hela landet och därmed försäkrat sig om åtminstone motsvarande omkring 375 miljoner kronor i inkomster, enligt beräkningar gjorda av miljöorganisationer. Deras ekonomi känner inte av stagnation och kris.

200 familjer krigar

NARKOTIKA. Den man som transformerade den traditionella, lokala maffian,  camorran, till en strukturerad och modern affärsorganisation är ”gudfadern” Raffaele Cutolo. Han sattes i fängelse för många år sedan, och sedan dess har organisationen skakats av interna, blodiga strider.
Nu för tiden är camorran indelad i fler än 200 olika familjer: allianser bildas och splittras dagligen.
Utredningar visar hur camorrans ekonomi inte bara baseras på narkotikahandel (i synnerhet med kokain) utan även hundratals textilfabriker som tvättar svarta pengar vita genom att sälja produkter till modeindustrin.
Camorran har alltid betraktats som maffians lillasyster, men det är en total missuppfattning. Dess struktur är helt annorlunda. Maffian styrs av en så kallad cupola, en vertikal struktur som består av representanter för olika familjer som delar in territoriet i zoner. Camorran har ingen organiserad ”regering”, men hundratals klaner slåss om kontrollen över affärerna i ett ständigt pågående krig. Självklart har de narkotikahandel gemensamt och relationer med maffior från öststaterna och Sydamerika.