År 2006 sköts Michael McQueen ihjäl i sitt hem i Gaithersburg, Maryland. Polisen hittade hans gråtande rumskompis Gary Smith utanför lägenheten, med McQueens blod och krutrester på händer och kläder.

Smith dömdes till fängelse för mordet 2008. Fyra år senare krävde dock Högsta domstolen i Marlyand att en ny rättegången skulle inledas då det framkommit att domaren undanhållit bevis om McQueens mentala ohälsa.

Utöver brott som kan bevisas med hjälp av DNA- eller videobevis, finns få säkra metoder att fastställa en persons skuld. Flera neurofysiker vill därför undersöka möjligheten att föra in hjärnscanners i rättsalarna.

- Idag tar juryn ett beslut efter hur den åtalade ser ut eller hur han agerar. Det här skulle kunna vara ytterligare en faktor som hjälper till. Med hjälp av en hjärnscanner kan man se hur en persons hjärna agerar, säger psykiatriprofessorn till Washington Post.

De senaste tio åren har flera studier har genomförts i bland annat USA och Hongkong, med goda resultat som följd. Metoden har dock mött motstånd från många domare och advokater. De menar att införandet av hjärnscanners skulle göra den mänskliga faktorn i rättegångar överflödiga.

Däremot skulle hjärnscanners kunna konkurrera ut användandet av lögndetektorer. Metoden har länge kritiserats: det finns inga vetenskapliga bevis som säger att de fungerar, de finns flera sätt att lura dem på och det går inte att se om någon talar sanning, endast om de ljuger.