Fakta: Kärnvapen och vätebomber

Provsprängningen i onsdags är den fjärde kända i ordningen från testanläggningen i Nordkorea. Landet har provsprängt år 2006, 2009 och 2013.

De två första har bedömts vara misslyckade försök, men den tredje sprängningen i februari 2013 var däremot så pass stor att bedömare ansåg att den visade att Nordkorea nu byggt en kärnladdning jämförbar med vad USA gjorde 1945, och Sovjet år 1949.

Vätebomber kallas även H-bomber eller termonukleära vapen. De är kraftigare än atombomber, den andra typen av kärnvapen.

En vätebomb bygger på fusion, sammanslagning av små lätta atomkärnor, i motsats till atombomb som bygger på fission, klyvning av stora och tunga atomkärnor.

Källa: Bulletin of the atomic scientists, Nationalencyklopedin

Från elva platser längs den hårdbevakade gränsen dundrade från fredagsmorgonen Sydkoreas decibelterror. Högtalarnas blandning av pop och kritisk retorik har tidigare retat gallfeber på ledarna i Pyongyang. När Seoul använde högtalarna förra året hotade Pyongyang med artillerield om de inte stängdes av. Efter förhandlingar stängde Sydkorea av ljudet i augusti.

Nu svarar Nordkorea med decibel i stället för artillerihot, rapporterar den sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap.

Tryck på Kina

Nordkoreas provsprängning av en påstådd vätebomb har utlöst kraftiga fördömanden från omvärlden. USA har satt ökat tryck på Kina, Nordkoreas viktigaste allierade, att skärpa tonen mot Pyongang. Kinas utrikesdepartement uppmanar Nordkorea att hålla sig till sina tidigare löften om nedrustning och undvika åtgärder som förvärrar situationen, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Kina har uppgett att de inte fått någon förvarning om sprängningen. Det kinesiska UD har efter ett samtal med USA:s utrikesminister John Kerry också sagt att Peking fortsätter att sträva mot en kärnvapenfri Koreahalvö.

Inte vätebomb

Samtidigt kommer ytterligare expertutlåtanden som ifrågasätter huruvida det var en vätebomb som sprängdes. De seismologiska signalerna från den senaste explosionen är nästan identiska med de från sprängningarna i februari 2013, enligt siffror från mätstationer i regionen. Det tyder på att Nordkorea inte alls lyckats spränga en vätebomb, skriver Jeffrey Park, seismolog vid Yale University i Bulletin of the atomic Scientists.

Enligt Park är den enklaste förklaringen att Nordkorea sprängt en likadan laddning som 2013, och alltså inte alls uppnått kapaciteten att spränga en vätebomb. Den uppfattningen delas av många bedömare.