Skalvet uppmättes av USA:s geologiska institut USGS till 5,1. Det väckte omedelbara reaktioner i grannländerna, som misstänkte att det rörde sig om ett nytt kärnvapenprov.

Bekräftelsen från Pyongyang möttes med skarpa reaktioner, och FN:s säkerhetsråd väntas hålla ett extramöte senare i dag, uppger diplomater för Reuters. Sydkoreas försvarsdepartement skärpte övervakningen av grannen i norr och president Park Geun-Hye kallade landets säkerhetsråd till möte. Japans premiärminister Shinzo Abe kallade provsprängningen ett allvarligt hot mot Japans säkerhet och lovade ett "beslutsamt svar".

Ledare antydde

Om Nordkoreas anspråk på att ha sprängt en vätebomb bekräftas så innebär det ett stort steg framåt i landets kärntekniska program. Landets ledare Kim Jong-Un antydde i början av december att landet har utvecklat en vätebomb, uttalanden som möttes med skepsis i omvärlden. Pyongyang har tidigare gjort anspråk gällande sin kärnvapenförmåga, vilka aldrig kunnat verifieras.

Även den här gången uttrycktes tvivel. Detonationen skulle ha varit tio gånger kraftigare om det rört sig om en vätebomb, säger Bruce Bennett, försvarsanalytiker vid Rand Corporation till AFP.

Fjärde atomprovet

En vätebomb (hydrogenbomb) bygger på fusion i en kedjereaktion som resulterar i en långt kraftigare detonation än atomvapen, som bygger på fission. Enligt dagens uttalande rörde det sig om en "miniatyrladdning".

Nordkorea genomförde atomprovsprängningar 2006, 2009 och 2013. Vid samtliga tre tillfällen skedde det vid anläggningen Punggye-ri, i området där skalvet nu har registrerats. En ny provsprängning skulle framkalla kraftiga fördömanden världen över, och troligen resultera i skärpning av de internationella sanktioner som införts mot Pyongyang efter tidigare provsprängningar och robottester.