Fakta: Terrordåden i Norge 22 juli 2011

Sammanlagt 77 personer dödades av Anders Behring Breivik i Oslo och på Utøya den 22 juli 2011.

I Oslo dödades åtta personer av den sprängladdning, en 950 kilo tung gödselbomb i en skåpbil, som Breivik lät detonera i regeringskvarteren nära den dåvarande socialdemokratiske statsministern Jens Stoltenbergs kontor. Nio personer skadades allvarligt och 200 lindrigt. Bomben exploderade klockan 15.25.

Två timmar senare började massakern på Utøya där socialdemokratiska Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF hade sitt årliga sommarläger. Där sköts 67 personer ihjäl och två dog genom drunkning och fall. De flesta av dödsoffren var mellan 14 och 20 år. 33 personer träffades av skott men dog inte av skadorna. Omkring 560 personer befann sig på ön när Breivik kom dit.

Anders Behring Breivik greps sedan på Utøya och satt frihetsberövad tills dess att han i augusti 2012 dömdes till Norges strängaste straff – 21 års fängelse och förvaring. Förvaring innebär att straffet kan förlängas med fem år i taget om den dömde fortfarande anses farlig för samhället.

Källa: 22 juli-kommissionen, TT

Fakta: 22 juli-kommissionen

Efter terrordåden 2011 tillsattes en kommission för att utreda vilka brister i det norska säkerhets- och beredskapssystemet som hade gjort det otänkbara möjligt.

Domen var att både myndigheter och enskilda brast i samordning och i styrning som bidrog till att skadorna blev så omfattande.

Tidiga tips om gärningsmannen med beskrivningar av klädsel, utrustning samt registreringsnumret på flyktbilen blev liggandes på polisens larmcentral i 20 minuter utan åtgärd.

Trots att Oslopolisen uppfattat att det rörde sig om ett terrorangrepp väntade man med att utlysa rikslarm, sätta upp vägspärrar och mobilisera helikoptrar.

Poliser i närheten av den plats där Anders Behring Breivik befann sig nåddes inte omedelbart av rikslarmet.

Enligt kommissionen borde den första polispatrullen ha kunnat vara på plats 27 minuter före det att de verkligen kom fram. Många viktiga minuter hade exempelvis kunnat sparas om insatsstyrkan inte hade överlastat en gummibåt som fick motorstopp och började ta in vatten.

Källa: 22 juli-kommissionen

Spår efter explosionen i Oslos regeringskvarter syns fortfarande. En duk med målade fönster täcker en urblåst huskropp. Träskivor har ersatt krossade fönster. Rivningsarbetet är igång och Oslo kommer så småningom att få ett helt nytt regeringskvarter.

– Humöret dämpas lite varje gång man går här, säger Magnus Oen Pedersen, en förbipasserande som tydligt minns dagen då det hände. Han arbetar bara något kvarter bort.

Han minns smällen, vibrationerna i marken, sirenerna och hur kvarteren i närheten förvandlades till något som liknade en krigszon.

Angrepp inifrån

I en av de förstörda byggnaderna finns numera 22 juli-senteret, ett informationscentrum för att påminna om det som hände här och på Utøya – foton på offren, övervakningsfilmen som visar när bombbilen anlände, vittnesmål från ön och dramatiska nyhetsbilder.

Angreppet mot den socialdemokratiska regeringen och det politiska ungdomslägret på Utøya som sammanlagt krävde 77 människoliv sågs som ett angrepp mot demokratin och mot hela Norge. Hela samhället var i chock.

Dagarna efter attackerna gick norrmännen ut på gatorna med rosor för att manifestera sitt stöd för varandra i den kollektiva sorgen.

– Det speciella med 22 juli var att det var ett angrepp inifrån, av en norrman som enligt sin självbild gjorde något för att skydda Norge, säger Henrik Syse, projektledare på det norska fredsforskningsinstitutet Prio.

22-julikommissionen

Myndigheterna tvingades till självrannsakan. Bland annat hamnade nytt ljus på en sju år gammal rapport om hur regeringskontoren borde säkras, som hade blivit liggande utan åtgärd.

En kommission tillsattes för att försöka reda ut allt som hade gått snett. Åtskilliga utredningar och forskningsprojekt med koppling till 22 juli-attackerna pågår fortfarande.

Stora kommunikationsproblem, samordningsproblem och en negativ kultur inom polisväsendet, som brast i ansvar och ledning, var en del av domen och förklaringen till att polisinsatsen på Utøya kom igång så sent. Enligt kommissionen borde polisen exempelvis ha kunnat vara på ön nästan en halvtimme innan de faktiskt kom dit.

Beredskap och krishantering

Sedan dess har det gjorts organisatoriska förändringar inom de statliga departementen och polismyndigheten för att höja beredskapen och förbättra samordningen exempelvis mellan polis och militär.

Per Lægreid, expert på säkerhets- och beredskapsfrågor vid Bergens universitet, tycker att det är positivt att beredskaps- och krishanteringsfrågor nu står högt på den politiska dagordningen. Men han är inte säker på att det har gjorts tillräckligt och tror att den inarbetade kulturen är svår att bryta.

– Det vi har i Norge är väldigt mycket det man kan kalla en negativ samordning som går ut på att om du inte blandar dig i mitt område så ska jag inte blanda mig i ditt, säger han.

Oro i världen

Terrorattackerna är ett sår i det norska samhället. Men till följd av nya terrordåd i andra delar av världen och Europa riktas tankarna åt annat håll.

– Det som har präglat nyhetsrapporteringen på senaste tiden är den islamistiska terrorn. I Norge talas det mycket om att terrorn närmar sig oss. Det kan man ju tycka är underligt när man i Norge har haft ett så dramatiskt terrorangrepp inifrån, säger Henrik Syse.

Att dåden i Norge utfördes av en nationalistisk extremist hamnar numera lite i skymundan.

– Det säger något om hur det blir när det har gått en tid, säger Syse.