Hovrätten har förståelse för att rektorn ”ledsnade på den 15-årige pojkens tjafsande”. 

Därför var det inte brottsligt när han tog tag i pojkens öra och tvingade honom ner i skolbänken.

Domen avkunnades av Hovrätten för övre Norrland och var det andra bakslaget för åklagaren. 

Först ville hon få rektorn fälld för ringa misshandel i tingsrätten och sedan för åtminstone ofredande i hovrätten.

Rektorn frias dock helt med hänvisning till den praxis som Högsta domstolen har lagt fast – att det är okej för skolpersonal att inom ramen för sin tillsynsplikt använda visst våld mot eleverna, även om det inte handlar om en nöd- eller nödvärnssituation.

Fallet handlar om en niondeklassare som hade hamnat i konflikt med både skolan och rektorn personligen. 

Han skolkade mycket och en dag när rektorn stötte på honom i en korridor under lektionstid så tog han tag i pojkens arm, ledde honom till klassrummet och satte honom i en bänk längst fram.

När pojken reste sig upp för att gå och hänga av sig sin jacka utbröt en diskussion mellan pojken och rektorn som till slut tröttnade. Han tog tag i pojkens öra och tvingade honom att sätta sig ned igen. Enligt rektorn var greppet tillräckligt hårt för att 15-åringen inte skulle kunna springa iväg. Enligt pojken var greppet så hårt att örat var både rött och svullet ett par dagar efter händelsen.

Både tingsrätten och hovrätten konstaterar i och för sig och rektorns agerande var olämpligt men att det varken är att betrakta som misshandel eller ofredande.

Tingsrätten skriver i sin friande dom att rektorn ”genom sin tillsynsplikt har haft att se till att pojken tog del av undervisningen”.

Hovrätten hänvisar i sin friande dom till skollagen där det anges att rektor eller lärare ”får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande”.

Experten: Vanligt att jag träffar barn som utsatts för lärarvåld

Metro har pratat med tre experter på skolvåld. Alla understryker att de bara vill uttala sig generellt om det rättsläge som råder i Sverige.

Åsa Landberg, psykolog och psykoterapeut, Rädda Barnen:

– Enligt barnkonventionen så har barn samma rätt som vuxna att inte behöva bli utsatta för våld. Frågan är därför om brottsbalkens regler verkligen räcker till som det ser ut idag.

– Risken är uppenbar att vi får en glidning när det gäller synen på våld mot barn. Det är faktiskt ganska vanligt i dag att jag träffar barn som berättar att de har utsatts för våld från lärare.

Ingegärd Hilborn, t f barn- och elevombud, före detta chefjurist vid Skolinspektionen:

– Vi har nolltolerans för våld mot elever när det inte är absolut nödvändigt för att avvärja fysiskt våld
eller risk för till exempel en olycka. Oasvett vad en domstol kommer fram till i samband med ett åtal så kan det vara fråga om en förbjuden kränkande behandling och då kan vi verka för att det ska bli fråga om skadestånd.

– Anmälningarna till barn- och elevombudet har ökat sedan 2009 och vårt uppdrag från regeringen är att motverka varje form av kränkande behandling av elever.

Catherine Johnsson, presstalesman för Barnombudsmannen BO:

– Våld mot elever får helt enkelt inte förekomma annat än i väldigt speciella fall då det är nödvändigt. Sverige har förbundit sig att följa FN:s barnkonvention. Det innebär att vi bland annat ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp oavsett om barnet är i föräldrarnas eller någon annans, till exempel skolans, vård.

Analys: Skulle kunna vara straffbart

Skolaga förbjöds i Sverige 1958 och i svensk grundlag finns numera ett absolut förbud mot kroppslig bestraffning.

Högsta domstolen har dock vid två tillfällen slagit fast att skolpersonal måste kunna använda ett visst mått av våld mot elever för att kunna utöva sin tillsynsplikt. Våldet får dock inte användas som bestraffning utan enbart för att praktisk tillrättavisa eleven och till exempel föra ut honom eller henne från klassrummet.

HD slår fast att det i sådana situationer är befogat att använda våld som annars skulle vara straffbart som olaga tvång eller ofredande men inte som misshandel.