Fakta: Antibiotika

Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner.

Men ju mer antibiotika som används, desto större är risken att bakterierna blir motståndskraftiga, resistenta, mot det aktuella antibiotikumet.

Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier byta resistensgener sinsemellan.

Källa: Folkhälsomyndigheten/TT

Under förra månaden hittade amerikanska forskare en ny antibiotikaresistent bakterie i en 49-årig kvinnas urin. Enligt en studie som publicerades under torsdagen i journalen Antimicrobial agents and chemotherapy bar hon en form av E. coli som var resistent mot antibiotikan Colistin. Det skriver Washington post.

Colistin är en sista hopp-antibiotika för en sorts superbakterier som går under namnet CRE, och som i vissa fall dödar upp till 50 procent av alla som infekteras av dem. "Detta kan vara början på slutet för antibiotikan", skriver forskarna.

► LÄS MER: Antibiotika fungerar allt sämre

– Det är en tidsfråga innan colistin-resistenta bakterier av den här typen dyker upp även hos patienter i Sverige. Vi har redan påvisat två fall av denna resistens i tarmfloran hos återvändande Asienresenärer. En inhemsk spridning vore ytterst allvarlig. Post-antibiotika-eran ligger nu farligt nära, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar och grundare av det internationella nätverket ReAct mot antibiotikaresistens till SvD.

Den resistenta bakterien hittades i Kina under slutet av 2015 och har sedan dess upptäckts i vissa delar av Europa, Afrika, Sydamerika och Kanada. Problemet ligger inte så mycket i bakterien själv, som går att bota med andra antibiotikaformer. Faran ligger i att bakteriens colistin-resistens kan komma att sprida sig till andra bakterier som redan är resistenta mot andra former av antibiotika.

I september kommer FN:s generalförsamling för första gången att ta upp antibiotikaresistens. En ny kommission som ska hitta lösningar på problemet väntas då tillsättas. Utöver det har Världshälsoorganisationen (WHO) beslutat att alla medlemsländer måste utveckla en nationell handlingsplan mot antibiotikaresistent fram till 2017.

– Det är unikt att antibiotikaresistens tas upp i FNs generalförsamling. Nu lyfts problemet från hälsoområdet till en global utvecklingsfråga. Det kan gjuta kraft i arbetet, säger Cars till SvD.

► LÄS MER: Därför ska du inte ta antibiotika när du är förkyld eller har influensa