Fakta: Så hanteras uppgifterna

När en kvinna gör en abort skrivs detta in i hennes journal. Uppgiften lagras också i IT-system hos vårdgivaren.

Varje månad skickas uppgifter om olika behandlingar från vårdgivarna till Socialstyrelsen för att där hamna i myndighetens patientregister.

Registret samlar information från exempelvis alla avslutade vårdtillfällen i sluten vård, uppgifter om patienter som behandlats av läkare inom den specialiserade öppna vården och akuta öppenvårdsbesök. Det innehåller inga uppgifter om primärvård eller om andra yrkesgrupper än läkare.

Syftet med patientregistret är att man ska kunna följa hur hälsan bland befolkningen utvecklas och att kunna utvärdera och förbättra sjukvården och de behandlingar som ges. Uppgifterna från registret kan användas för statistik, forskning och utvärdering. Registret har ett omfattande sekretesskydd.

Fram till den 1 oktober i år rensades kvinnornas personuppgifter bort från uppgifterna om abortvård, enligt ett särskilt undantag i förordningen som styr registret.

Källa: Lars Grönvik, Socialstyrelsen.

Fakta: Aborter i Sverige

Varje år utförs mellan 35 000 och 38 000 aborter i Sverige – de allra flesta tidigt i graviditeten. 2015 gjordes 93 procent av aborterna före vecka 12 och 51 procent före vecka 7. I ungefär 90 procent av fallen användes en medicinsk metod.

Det finns inga siffror över exakt hur många aborter som sker efter besök hos barnmorska, men de blir allt fler. Exempelvis håller SFOG utbildningar för barnmorskor för att de i större utsträckning ska kunna handlägga aborter, och därmed minska köerna till ingreppet.

Svenska kvinnor har sedan 1975 själva rätt att besluta om abort till och med graviditetsvecka 18. Efter vecka 18 krävs tillstånd från Socialstyrelsens rättsliga råd. Det beviljar abort om "särskilda skäl föreligger", vilket kan handla om att man är väldigt ung, har medicinska problem eller att fostret har någon allvarlig skada eller missbildning.

Källa: Socialstyrelsen, 1177 Vårdguiden, SFOG.

– Det blir lättare att forska och det kan bidra till att lättare höja kvaliteten direkt inom hälso- och sjukvården på det här området och det är väldigt viktigt.

Så sa folkhälsominister Gabriel Wikström när regeringen meddelade att abortvården från och med 1 oktober i år skulle ingå i patientregistret på samma villkor som all annan vård. Det vill säga, kvinnornas personuppgifter ska inte längre rensas bort vid just aborter. Att ha tillgång till dessa uppgifter i patientregistret gör det möjligt att utvärdera och förbättra vården, exempelvis kan man se om ett landsting sticker ut i antalet fall av komplikationer efter ett visst ingrepp eller se vilka operationsmetoder som fungerar bäst.

"Helt sanslöst"

Men nu finns oro bland gynekologer och experter på området att den nya rutinen faktiskt inte kommer leda till en förbättring av abortvården. Till patientregistret rapporteras nämligen bara läkarbehandlingar in. Och vid tidiga aborter – vilket är det absolut vanligaste – träffar kvinnor allt oftare en barnmorska.

– Syftet med den här föreskriftsförändringen var ju att vi ska kunna ha en kvalitetsuppföljning av abortvården i Sverige. Då blir det ju helt sanslöst om alla medicinska aborter där själva besöket sker hos en barnmorska inte kommer att komma med i registret, säger Helena Kopp Kallner, gynekolog och styrelsemedlem av Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG).

Socialstyrelsen är medveten om problematiken:

– Det är det här som alltid är den svåra frågan, att väga vårt behov av data för att kunna beskriva vården mot den stora insamling det skulle bli om man även inkluderar besök hos barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer och så vidare, säger Lars Grönvik, enhetschef på Socialstyrelsen.

"Steg i rätt riktning"

Om man börjar göra undantag för vissa behandlingar och låter fler yrkesgrupper ingå i registret, dyker nya avvägningsproblem upp.

– Vilken vård skulle vi i så fall börja med, var är behoven som störst? Inom psykiatrin till exempel vet vi att vi missar 75–80 procent av den vård som ges, säger Grönvik.

Folkhälsominister Gabriel Wikström säger att de nya reglerna är ett steg i rätt riktning, och att man i nuläget inte diskuterar frågan om att räkna in andra yrkeskategorier i registret. SFOG:s ståndpunkt är dock klar: Man bör se till att alla aborter ingår i patientregistret.

– Är syftet med registret att kartlägga och kvalitetssäkra vård ska det inte bara innehålla läkarvård, nu när vi inte längre har ett samhälle där det bara är läkare som bedriver vård. Det blir helt missvisande, säger Helena Kopp Kallner.