Fakta: Delbetänkandet i korthet

Förslag och överväganden:

Starkare statlig styrning av skolans finansiella resurser. Två olika modeller övervägs: det ena är att staten styr resursfördelningen till undervisning och elevhälsa, det andra att staten styr resursfördelningen för hela skolverksamheten.

Staten ska bli mer aktiv i sitt stöd och arbeta för ett bättre samarbete mellan skolhuvudmän och skolor.

Lärar- och skolledaryrket måste bli mer attraktivt. Det ska bland annat ske genom att införa ett mer systematiskt arbete med kompetensutveckling av lärare.

Kommissionen överväger förslag om obligatoriskt skolval för att bryta skolsegregationen.

Målen är uppställda för en tioårsperiod.

Delbetänkandet är en grund för Skolkommissionens slutliga förslag, som ska presenteras i januari nästa år.

Källa: Skolkommissionen

Fakta: Kommentarer på betänkandet

– Sveriges elever, lärare och skolledare behöver detta, och vi behöver det som land om vi ska fortsätta vara i världsklass och i framkant i framtiden. Varför skulle vi nöja oss med mindre?

Gymnasieminister Aida Hadzialic (S).

– Vi är stolta för att vi har drivit på för mer likvärdig finansiering. Vi ser det här som ett steg i rätt riktning, men vi är inte nöjda förrän vi ser att alla elever och lärare får samma chans. Nu räknar vi med att skolkommissionen konkretiserar förslagen till slutrapporten.

Bo Jansson, avgående förbundsordförande för Lärarnas riksförbund.

– Jag konstaterar att vi har en utbildningsminister som innan han tillträdde sade att han skulle lösa skolans problem på 100 dagar. Men med de förslag vi får från Skolkommissionen i dag är det väldigt tydligt att den här regeringen inte kommer att kunna åstadkomma något för Sveriges skolelever under den här mandatperioden.

Camilla Waltersson Grönvall, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

– Skolan kan aldrig bli likvärdig om inte skolvalet förändras. Detta är en av de centrala frågorna för skolans utveckling och konkreta förslag måste därför finnas med i Skolkommissionens slutbetänkande nästa år. Daniel Riazat, vänsterpartistisk ledamot i riksdagens utbildningsutskott.

– Kunskapsresultaten ska förbättras i alla målgrupper, säger Skolkommissionens ordförande Anna Ekström.

Delbetänkandet från statliga Skolkommissionen kan sammanfattas i tre punkter: Staten ska öka sin styrning av skolornas finansiering och bli mer aktiv på regional nivå. Lärare ska kunna klättra fler pinnhål på karriärstegen. Skolkommissionen överväger även att föreslå obligatoriskt skolval, och en bestämmelse om att huvudmän och rektorer ska verka för en bredare social sammansättning av elever.

Skolkommissionen har blickat mot länder som Kanada och Estland där nationella mål har visat sig ha en positiv effekt på kunskapsresultaten.

– Samtidigt, man kan inte bara planka ett system och stoppa in det i Sverige. Vi måste bygga det så att det passar vår svenska skola, säger Anna Ekström till TT.

Mer statlig styrning

Lärarstudenterna Astrid Eriksson och Anders Rydell tror att förslaget om mer kompetensutveckling för lärare är ett bra sätt att få lärare att stanna i yrket längre.

– Jag tror att det kan vara en bra idé. Ska jag jobba med det här hela livet vill jag kunna utvecklas och få något som driver mig framåt, säger Anders Rydell, som studerar till gymnasielärare.

Kritiken från OECD handlade bland annat om ansvarsfördelningen mellan staten och skolhuvudmännen, samt att Sverige gör för lite för att öka likvärdigheten i skolsystemet. Anna Ekström påpekar att frågan är akut med tanke på den stora invandringen.

"Egendomligt tänkt"

Liberalernas partiledare Jan Björklund sammanfattar kommissionens delbetänkande som "en obegriplig halvmesyr".

– Kommissionen gör en totalsågning av kommunaliseringen av skolan, men slutsatsen är ändå att kommunerna ska få en chans till att ha ansvaret för skolan. Jag tycker att den logiska slutsatsen vore att förstatliga skolan, säger Jan Björklund till TT.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vänder sig mot tanken på ökad statlig styrning och centralisering. Det blir också oklart vilken roll kommunerna egentligen ska ha när det gäller skolan.

– Utvecklingen går mot ett allt större ansvar med allt mindre befogenheter. Det är väldigt egendomligt tänkt, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef hos SKL.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) känner sig däremot trygg med Skolkommissionens arbete och slutsatser.

– Vi har en kommission där det sitter 14 ledamöter som representerar forskning, lärarfacken och näringslivet som tillsammans har landat i den här planen. Det är ambitiösa mål, säger han till TT.