Fakta: Uppgörelsen i Minsk

Rysslands president Vladimir Putin, Ukrainas president Petro Porosjenko, Frankrikes president Francois Hollande och Tysklands förbundskansler Angela Merkel möttes i februari 2015 i Vitrysslands huvudstad Minsk. De förhandlade där fram en uppgörelse för vapenstillestånd i östra Ukraina. Värd för mötet var den vitryske ledaren Aleksandr Lukasjenko.

Uppgörelsen kallas för Minsk 2, och manar till vapenvila i konflikten samt en rad politiska, ekonomiska och sociala åtgärder för att göra slut på konflikten i östra Ukraina. Bland annat ska båda parter dra tillbaka tyngre vapen, som robotar, och släppa fångar. Lokala val ska hållas i östra Ukraina.

Konflikten bröt ut i början av 2014 och har skördat över 9 500 liv.

Den senaste tiden har striderna mellan ukrainska styrkor och proryska separatister i östra Ukraina trappats upp igen.

Men nu kan ett sju dagars ömsesidigt eldupphör vara på väg att falla på plats. Ukrainas president Petro Porosjenko ska ha lovat att ställa sig bakom en sådan överenskommelse i samband med ett möte i förra veckan mellan Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier och Frankrikes Jean-Marc Ayrault.

Kan hålla

Det möjliga genombrottet kommer efter en längre tid av medvetet arbete inom den europeiska samarbetsorganisationen OSSE för att på sikt försöka väcka det havererade fredsavtalet Minsk 2 till liv.

– Det är personer med bred erfarenhet och kunskap om säkerhetsarbete som satsat på det här ett tag. Så jag tror att det finns vissa förutsättningar för ett framgångsrikt eldupphör – om det skulle falla på plats, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Det har dock ännu inte kommit några officiella bekräftelser om ett ömsesidigt eldupphör. Kjell Engelbrekt tillägger att det skulle kunna visa sig att initiativet, som kom från de proryska separatisterna, visar sig vara tomma ord avsedda att bygga en bild av sig själva som fredsduvor.

Samtidigt sätts förhoppningarna till informella samtal mellan Frankrike, Tyskland, Ukraina och Ryssland under den pågående FN-veckan i New York. Det skulle kunna bana vägen för ett officiellt möte om konflikten mellan ländernas statschefer.

Lång väg kvar

Men från tystade vapen till en långsiktig politisk lösning är klivet långt. En viktig punkt i Minskavtalet är att lokalval ska tillåtas i de separatistkontrollerade områdena. Men frågan är oerhört känslig för den ukrainska regeringen då det ses som en för stor eftergift till de ryskstödda upprorsmakarna.

Till låsningen bidrar också att det är först efter dessa val som gränsen till Ryssland ska stängas. Det blir således val under förtäckt vapenhot, vilket Kiev menar inte särskilt demokratiskt, säger Gudrun Persson, Rysslandsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

– Jag är inte särskilt hoppfull i det kortare perspektivet, säger Persson.