I går kom ännu en prognos som inte är lika optimistisk som Anders Borgs (M).  Konjunkturinstitutet tror på 1,8 procents tillväxt nästa år, medan finansdepartementet tror på 2,7 procent. SEB:s prognos som offentliggjordes i tisdags är inte heller lika optimistisk som Borgs. Enligt den förväntas 1,5 procents tillväxt.

– Sedan den här regeringen kom till har de haft ljusare prognoser på sikt, säger Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson. 

– På kort sikt är vi relativt överens, men det finns nog en tendens att regeringen har lite mer optimistiska långtidsprognoser.

Konjunkturprognoser må verka abstrakta för gemene man, men deras effekter syns i plånboken.

De påverkar bland annat Riksbankens penningpolitik och räntesättning och säger något om risken för framtida skattehöjningar. 

När Anders Borg presenterade sin prognos i fredags sa han inget om ränteutvecklingen, men om hans övriga prognoser stämmer innebär det på sikt dyrare bolån än om Konjunkturinstitutet har rätt.

– Ofta har det visat sig att ett medelvärde av olika prognoser är det bästa, säger Hansson.