Fakta: Allt färre dör i trafiken
00#0000000År:Döda:19651 31319751 172198580819955722005440201026620113192012285201326020142702015265 (preliminär siffra)Källa: Transportstyrelsen
Fakta: Så kan trafiken bli tryggare

Transportstyrelsen har en rad idéer för att minska svåra trafikolyckor, inte minst för tvåhjulingar:

Mjukare asfalt i cykelbanor.

Fler cyklister med hjälm.

Separerade vägbanor för bilar, cyklar och fotgängare.

Chefskurser på transportföretag ska skapa bättre yrkestrafik som smittar av sig på övriga trafikanter, vilka följer ett flockbeteende.

Effektivare och snabbare drift och underhåll på cykelbanorna, som lätt fylls av grus, löv, snö och is.

2015 dog enligt preliminära uppgifter 265 personer i trafiken, vilket tillsammans med antalet svårt skadade utgör en svag minskning jämfört med de senaste åren.

– Det går åt rätt håll, men den tydliga minskningen sedan 1970-talet har planat ut, konstaterar den pensionerade trafikforskaren Nils-Petter Gregersen.

Nollvision fick effekt

Under de svarta åren 1965–1970 förolyckades fem gånger fler människor än i dag, trots att det då fanns färre än hälften så många bilar som nu. 1997 lanserade Sverige en nollvision med mötesfria vägar, fartkameror och väganpassade hastigheter förutom en säkrare bilpark.

Inom loppet av några år på 2000-talet halverades dödssiffran. Frågan är om den utvecklingen kan återupptas.

Nils-Petter Gregersen menar att samhället fokuserar för mycket på tekniska åtgärder och nonchalerar den mänskliga faktorn. Infrastrukturella förbättringar som 2+1-vägar, smart konstruerade rondeller och avgränsade cykelbanor hjälper föga när trafikanter medvetet tar risker såsom att dricka alkohol, köra mot rött eller fingra på skärmar.

– Vi har tappat bort trafikundervisningen i skolan, vi har inte uppdaterat körkortsutbildningen och vi har bara haft två informationskampanjer de senaste 20 åren, säger Nils-Petter Gregersen.

– Inom perspektivet "människan som aktiv trafikant" vill jag hävda att Sverige är sämst i EU.

Korrekta prioriteringar

Men Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör vid Transportstyrelsen, tycker att prioriteringarna är korrekta.

– Vi är på god väg att nå nollvisionen men det kräver att vi fortsätter att jobba lika systematiskt.

Fortfarande finns många liv att rädda genom att bygga bort faror, menar Krafft.

Hon hyllar utvecklingen som skapat "otroligt mycket säkrare bilar" – vilket dock tar skruv först med några års fördröjning då avancerade bilar säljs begagnade till mer riskbenägna grupper.

– Sen behöver vi lägga betydligt mer krut på oskyddade trafikanter.

Som viktiga steg nämner Krafft förbättrad hjälmanvändning och bättre underhållna cykelbanor, som också kan få mjukare asfalt.